Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - 11. Två sommarfärder
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
167
släpande. Det kostar på för en fri lathund at gå up ifrån
staden til fästningen; mycket mer för en dömd.»
Linnæus ägde ännu ungdomlig vigör och stor energi:
vid »Svansunds Gästgifwaregård» på ÖOrust gick han ut i
havet »öfver knäds, at wid låggrunta stranden botanicera
på hafsbotnen ».
Bland Bohusläns »största under» räknade han
)»skalbärgen» där. I dem voro »Snäcke- och Mussleskal»
samlade »i den myckenhet, at man kan undra det så många lif
lefwat i werlden ».
Via Uddevalla och Trollhättan gick färden till
Hunnebärg, där Linnæus utstod ganska svåra strapatser, om
hvilka han efter framkomsten till Vänersborg skriver
följande: »Regnet gjorde wårt strörwande på Hunnebärg i
de wåta pussar, emellan trärötterna och stenarna, med
rinnande watten, nog beswärligit och icke litet afbröt den
undersökning, som eljest hade kunnat anställas.»
Söndagen den 27 juli firades i Åmåls kyrka, men på
eftermiddagen foro resenärerna ut på landet för att lära
sig »Dal Botaniquen af gamla Pigor och Gummor, hwilka
här ägde mera kundskap om
wäxter och husmedel, än man
lätteligen på något annat ställe
funnit ».
Efter en snabb färd genom
Värmland, Nerike och
Västmanland kommo de båda ryttarna
den 11 augusti till Uppsala. Åter
var en sommartur lyktad.
Hösten kom tidigt detta år. Den
hade, såsom Linnæus skriver,
»alt ifrån Fällingsbro stadigt visat
sig. Skogen stod wäl grön men
alfwarsammare än om somma-
Ornament ur Västgötaresan. ren. Mark och ängar woro wäl
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
