Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Linnés "apostlar"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
XII
LINNKÉS ”APOS TLA R”
ärskilt under de två första decennierna av sin
professorstid samlade Linné betydande skaror
lärjungar; utan överdrift kan det sägas, att antalet av hans
disciplar — under årens lopp sammanlagt — uppgick till
många tusen. De kommo från när och fjärran till den
lilla lärdomsstaden vid Fyris’ strand; tidens nyvaknade
intresse för naturvetenskapen flammade upp, närt vid
lågan av Linnés spirituella undervisning. Det blev ett minne
för livet att hava åhört hans föreläsningar, varit med om
en herbarisation och kommit i personlig beröring med denne
fängslande, sympatiske lärare. Många disciplar — både
in- och utländingar — samlade han till privata kollegier;
vid dem lärde han bättre känna och bedöma varje enskild
lärjunges anlag. Bland den stora lärjungaskaran urskilde
och utvalde han — liksom en gång antikens store mästare —
en mindre, »esoterisk» krets, den trängsta och för honom
käraste. Där fostrade han många unga naturforskare,
som — enligt hans eget yttrande — voro »födda» därtill,
ej »gjorda». För dem stod han alltid tillreds med råd och
anvisningar, med vänliga rekommendationer och
ekonomiskt understöd.
Ledd av sin ovanliga intuition, upptäckte han slumrande
anlag och gjorde vad han kunde för att jämna vägen åt
månget gryende geni. Aldrig glömde Linné sin ungdoms
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
