Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 12. Linnés "apostlar"
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
185
gång blifwer han tung på foten, lat och commode, och för
feet at springa som en jachthund i skogarna». Efter
många överläggningar i Vetenskapsakademien och många
påminnelser från Linné — han skriver i ett brev. »Hwad
jag har fächtat för Magister Kalm, det är otroligt »-— erhöll
Kalm i augusti 1747 det Helmfeltska stipendiet, som skulle
användas till den amerikanska resan, vilken alltså äntligen
kom till stånd. Ungefär samtidigt erhöll han den nyss
inrättade professuren vid Åbo universitet. Den 3 oktober
anträdde han sin forskningsfärd. Under denna resa
besökte han staterna Pennsylvanien, New-Jersey och
New-York, reste uppför Hudsonfloden, över de stora sjöarna
och i Canada. I juli 1751 kom han åter till Stockholm.
För sin färd redogjorde han i en reseskildring, som utgavs
»på Vetenskapsakademiens befallning». Under sin
bortavaro hade Kalm sänt Linné flera brev med redogörelser
för fynd och rön. Vid en av Vetenskapsakademiens sam:
mankomster våren 1750 upplästes ett brev från Kalm;
med skrivelsen följde »en förteckning på 408 slags frön,
som nu äro under vägen hem». Sagda frön voro inlagda
i två lådor och två tunnor. De sändes från Amerika över
London. Kalm förde med sig hem en mängd frön till
örter och buskar. Med största glädje »frossade» Linné på
»apostelns» rara fynd, men den praktiska nyttan av Kalms
undersökningar motsvarade ej Linnés förväntningar.
Linné hyste även stort intresse för Palestina, »terra sancta»,
som han i sina brev kallar detta märkvärdiga land. Där
hade aldrig någon botanicus varit. »Tänk likwähl om
någon kommo dit, som där determinerade alt lefwande och
wäxande, huru lät ( = lätt) det sedermera skulle wara i
philologia sacra, hur stort namn skulle icke den få, som af
alla nationers theologis med lika beröm blefwo uphögd»,
skriver Linné i ett brev till Vetenskapsakademiens
sekreterare Pehr Elfwius. Och han tillägger: »Sannerlig, hade
intet åhren, tienst och hustru gjort mig weklig, jag hade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
