Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 13. Linné som vetenskapsman och skriftställare under senare år
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
226
jag sitter här, är jag wiss på, att ett femte element gifwes.
Detta wäsende styrker och föder viris vitæ. Den lufft vi andas
in har elektricitet, men ej den som blåses ut. » Den»osunda
gas» ur hålor, gruvor, källrar, som Linné även beskrivit,
är kolsyra. »När man wil taga sig motion, bör man gå ut
på ’fältet’, ty der är lufften frisk och sund. At taga sig
motion hemma i kammaren, doger ej heller, ty der är lufften
merendedels skjämd och icke god. — — Är för den skul
äfwen så angeläget, at man lagar at man får ren och frisk
lufft, som ren och frisk mat. Frisk lufft gjör oss muntre,
glade och långlifwade. — Man bör ej liggja i en nyss
twättad kammare eller efter eldning slå igen spjellet, ty den
lufften är helt skadelig. — Genom munnen bör man aldrig
andas. Alla djur —utom Cameleonten —andas genom näsan.»
Kapitlet om kläder utfylles med bland annat en skarp
kritik av krinoliner och andra modedårskaper:
»Repkjortlar (= krinoliner) äro först upfundne i Frankrike
av en kongl. maitresse, som war hafwande. Först äro de
brukte af dem, som haft något derunder, som de ej velat
visa fram i dagsljuset. I kyrkan åstadkomma de förargelse,
i wagnen äro de obeqväme, vid spatserandet förtretlige,
i gästabodslag otjänlige. — — — Utom Europa får man
aldrig se hela ansiktet bart på fruntimmer, men här hos oss
är ej ansichtet stort nog, utan de blotta sig ned till
hjärtgropen och hänga gullkedjor, perleband och diamantkors
på bröstet och om halsen. » — — Om vådan av snörliv talas
det också i anteckningarna: blodet pressas dels upp till
lungorna (däraf uppkommer andtäppa, lungsot, hysteri),
dels till genitalia (därav följer bland annat svåra
barnsängar). Även bruket av höga klackar får sin dom: »Hade
de warit af nöden, säkerligen hade då Skaparen satt
sådana under hälarna.»
Bostadens »dict» utvecklas även närmare. »Hus bruke
wi at bewara oss uti för kjöld, regn, blåst och andra injurier,
och äro de ej så inrättade at desse ändamål kunns ernås, så
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
