Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 15. Linnés vänskapsförbindelser, personlighet och livsåskådning
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
269
för Linnés livsåskådning: »Gud uptänder hvar och ens siähl
med sin eld. Således lysa alla människor med sin wishet
på denna theatren, alt äfter som Gud dem formerat; somliga
har han giort till stora ljus, somliga till dankar. Desse
brinna så länge de wara, och då de upbrunnit, sätter Gud
andra i stället.» Det finns alltså ingen anledning att
förhäva sig. Allt jordiskt är förgänglighet, fåfänglighet.
»Titlar äro ett wäder (d. v. s. förgå som en vind). Adel,
Riddare. Archiater.» På högmod följer straff.
»Nebucadnesar förhävde sig, wardt kastad från riket, maniacus.»
»I några satser om »Naturalismus» tager Linné bestämt
avstånd från de forskare, som blott tro, att en Gud är,
världens skapare och uppehållare, men icke tro »2 andra
personer», ej heller försoningen, utan endast att »Christus
warit en exemplarisk man, som exemplariskt lärdt
moralen». »De skola bedia, att Gud gifxæer trona att tro det som
är omöjligt», tillägger han; själv torde han hava gått samma
väg.
I den senare delen av anteckningarna behandlas mera
speciellt Nemesis Divina; Linné ger dock ej någon
sammanhängande utredning, utan spridda reflexioner jämte
exempel ur historien och människolivet: »Thet är
omögligt undfly tine hand.» — — »lIntet är den som plöger,
intet som sår, utan then som wäxten gifwer». — — »Låt
oss smyga och ej stånga oss genom werlden. Gå sachta.
De sachtmodiga besitta landet.» Särskilt betonas
människans maktlöshet mot lyckan och olyckan: »Då olyckan
kommer, hielper hela naturen till, ty Guds willia måste
lydas. — — Då lyckan Guds nåd är, då komma 100 händer
i vägen för olyckan.»
Till sist anföras en mängd berättelser om Nemesisstraff
— några ganska rafflande — som bevisa, att den gudomliga
vedergällningen alltid är i verksamhet. Den »röda tråd»,
som går igenom alla dessa berättelser, är denna sats: »Hwar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
