- Project Runeberg -  Carl von Linné : hans personlighet och livsgärning /
273

(1918) [MARC] Author: Elsa Ribbing With: Carl Forsstrand
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 16. Tälthyddan nedbrytes

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

273

hans äldste son, som redan i mars samma år erhöll
professorsfullmakt. I själva verket inträdde härigenom
ingen annan förändring, än att Linné d. y. fick
professorstitel. Fadern fick till sin död behålla hela lönen
med därtill hörande förmåner. På det hela taget var
han under hela 1760-talet vid god hälsa och
arbetsförmåga, så att han nästan obehindrat kunde sköta de
åligganden, som hörde till professorstjänsten. Först 1777
trädde Linné den yngre i utövning av sitt ämbete.

På 1760-talet var dock Linné två gånger livsfarligt sjuk:
1764 genomgick han en allvarlig »pleurit», och 1767 fick
han en svår attack av »Uppsalafeber», som så tog på hans
krafter, att »all olja tycktes förtärd i livslampan». Då
och då påmindes han genom trötthetsanfall om »att hans
levnads sol var mot horizonten». Då han behövde hämta
nya krafter, var Hammarby honom en kär
rekreationsplats. »Jag ligger nu uti mitt lusthus på mitt höga berg
och i min ålderdom hugnar mig av frisk luft, prospect,
Naturalier och den innocente landtlefnaden», skriver
han 1769 till Bäck och tillägger: »Om jag rådde mig sielf,
så hade jag lust att aldrig se Stockholm äller den stora
wärlden.» Kort därefter reste Linné dock till huvudstaden
för att söka utverka dubbla nådår åt sin syster Anna Maria,
som blivit änka efter prosten Gabriel Hök i Virestad.
Från 1760-talet äga vi ett annat bevis för att Linné vänligt
tänkte på sina syskon och ibland längtade till
fädernebygden. Det är ett brev, skrivet 1763:

»Mine k. Syskon. Mine svågrar, mine Systrar, och min
Bror.

Det händer gemenligen, att de ungar, som blifvit
utkläckta i ett och samma näste, flyga, så snart de blifvit
fjädrade, hvar på sitt håll, att de sällan få qvittra tillssammans
uti ett och samma träd.

Ödet har varit Eder nådigt, som tilldelt Eder att få bygga
och bo till sammans på Edra fäders jord, då jag blifvit så

18 Linné.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sat Feb 22 07:46:26 2025 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linnepers/0303.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free