Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - I. Historisk redogörelse för viktigare Linnéporträtt och deras förhållande till hvarandra
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
målning. Äfven ansiktet är så likt Roberts’ stick, att det mycket väl skulle
kunna tagas för en kopia efter detta. Det visar dock vissa rätt tydliga
afvikelser, under det att det vida mer öfverensstämmer med det på
Meyer-Bartolozzi. Afvikelserna från Roberts bero sannolikt därpå, att vid
ansiktets utförande hänsyn blifvit tagen till den målning af Hallman, som då ägdes
af Lambert. Detta försök måtte emellertid blifvit kasseradt, möjligen just
därför att Thornton önskat göra medaljongen än mera lik Hallmans
nyssnämnda målning, som fått ett så ampelt vitsord af Dryander. Alltnog,
gravyren ändrades eller gjordes om, och helt säkert anlitade man då ytterligare
Hallmans porträtt för förändringarna. Efter detta tog man tydligen
knapparna och säkerligen äfven kråset, hviket dock, enär kroppen var vida mer
framåtvänd, än på Hallman och Roslin, måste ändras till sin riktning.
Af de Hallmanska kopiorna finnas visserligen två i England, den ena (Nr
141) är den förut omnämnda, som tillhör Linn. Society. Den är enligt
Car-ruthers på senare tider inköpt i Sverige och skänkt till Societeten. Denna kan
således omöjligen ha tillhört Lambert, däremot kunde ju detta varit
förhållandet med den andra (Nr 139), numera tillhörande Botanical Garden i
Oxford. Att döma af en fotografi af denna, som professor Vines haft godheten
sända mig, är det dock föga troligt, att det är den,som blifvit använd
för Meyers bild, hvartill kommer att enligt prof. Vines intet spår
på baksidan skall synas af Dryanders inskrift. Man får således antaga,
att det var en sjunde af Hallman utförd kopia efter Roslin, som tillhörde
Lambert. Säkerligen skilde denna sig ej synnerligen mycket från de öfriga.
Det är ju möjligt, att Hallman på denna träffat en något större likhet,
men att döma af hans original af 1769 och hans mig bekanta kopior, synes det
mig dock föga sannolikt, att likheten skulle ha varit särskildt stor. Icke
heller gör Meyers kopparstick intryck af någon större likhet. Dryander har ju
också endast sagt; att likheten är stor på Pasch’s målning.
Sedermera synes Gripsholmsporträttet ej ha blifvit kopieradt förr än 1833.
Enligt meddelande af herr C. F. E. Brandberg skall nämligen i den af grefve
Carl Bonde 1876 utgifna katalogen öfver tafvelsamlingen på Vibyholm finnas
upptagen en kopia efter Roslins porträtt på Gripsholm af O. Ohlsson 1833
(Nr 151). Samme konstnär har utfört den med namnet Ohlsson signerade
litografien (Nr 152), hvilken således väl äfven är gjord efter
Gripsholmsporträttet och säkerligen samtidig med den målade kopian.
Stockholmsporträttet blef, som i det föregående visats, medan det ännu
var kvar i Paris, stucket i koppar af Bervic (Fig. 21). Om detta kopparstick
säger Eichhorn (1875), att det är ett af de yppersta kopparsticksporträtt,
som finnes af någon svensk man, och det kan ju icke nekas, att det är vackert.
Hvad åter porträttlikheten beträffar torde af det föregående med full
tydlighet framgå, att denna ej är så stor, som önskligt hade varit.
— 66
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
