Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - II. Ett intermesso. När Linnæus var Falubo
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
vesslehufvuden och ett par vesslefötter med klor, fästade
vid en med ormskinn öfverklädd stomme. Linnæus,
som tyckte att sju hufvuden på en kropp var väl
mycket, utropade vid anblicken af odjuret: »O, store
Gud, som aldrig satte mer än en ren tanke i en af
dig skapad kropp!» och ansåg, att detsamma
förfärdigats af munkar såsom en afbild af
Uppenbarelsebokens drake, hvaraf både samtida och senare lärde i
sin lättrogenhet låtit lura sig.
Vid frukostbordet följande morgon återupptogs
samtalet om Linnæus, som i Hamburg var »firad af
alla professorer, och the tractera honom ej som sin
gelike utan som theras förman. Professor …[1], som
har ägit tryck, har tillbudit Linnæus at trycka alla
hans skriffter och skrifvit af hans lefwernes lopp, som
magister Brovallius skrifwit på latin. — Thet är bra,
sade min far, therigenom kan Linnæus upmuntras till
[ännu] större flit, och wore artigt, om man kunde få
correspondence med the tyska wännerna; man skulle snart få
beröm at wara lärd i bland dem.» — Under samtalet upplystes
vidare, att Linnæus blifvit bekant med Spreckelsen,
borgmästaren Anderson och doktor Fabricius, »som skall ha
thet största bibliotheque ibland privati i Europa»[2].
Under den följande tiden förekommer intet
meddelande om Linnæus förrän i mars 1736, då vid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
