Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - IV. Hattarnas arkiater
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
af apoteket Enhörningen, just i färd med att
uppföra det af prydliga planteringar och en stor
anläggning för medicinalväxter omgifna vackra stenhus med
flyglar, som ännu finnes kvar och med många andra
sådana i hufvudstadens utkanter och omgifningar delat
äran att kallas »drottning Christinas jaktslott».*) Kom
man utanför tullen, till trakterna vid Årstaviken,
Liljeholmen, Räkningeholmen (nu Rejmersholm), Långholmen
o. s. v., där nu talrika fabriksanläggningar och
anstalter för storstadstrafiken, fångvården m. m. ej blott
utrotat nästan ali ursprunglig vegetation utan äfven
grundligt omdanat landskapets orografi, så möttes man
af samma naturskönhet och idylliska lugn som i
hufvudstadens öfriga omgifningar. Löfängsfloran, ännu
förekommande här och hvar i de angränsande
Brännkyrka och Salems socknar, sträckte sig på Linnæus’
tid ända in på Stockholms knutar, och det var sålunda
på goda grunder, som han räknade nejderna vid Horns
tull till de blomsterrika parker och lundar.
De följande utflykterna ägde rum i andra af
hufvudstadens omgifningar, och när turen kom till Kungsholmen
försummade Linnæus säkerligen ej att hälsa på vännen
Triewald, som bodde vid Handtverkaregatan och där hade
en vacker trädgård och en stor mullbärsplantering samt
på Mariebergs ägor ett sommarnöje eller »lustplats»,
hvilken kallades Silvieberg och efter några år af honom
försåldes till franske anibassadsekreteraren Mondamair.
*) Sägnerna om den lärda och vittra drottningens passion for
jakt och dennas lokalisering kunna i de flesta fall ej bevisas, och de
äro troligen också lika löst grundade som t. ex. berättelserna om
drottning Elisabeths af England vana att ömsa nattlinne på så godt
som alla gamla värdshus i Londons omgifningar.
98
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
