Full resolution (JPEG)
- On this page / på denna sida
- Vita Caroli Linnæi
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
VITA
CAROLI LINNÆI
*
| ENS ENTIUM MISERERE MEI![1] |
I detta werlden es lins uplyfte jag förste gång mina ögon i
Råshult, Stenbrohults sochn, Allbo härad, Kronobergs län,
Småland och Swerige, natten emällan d. 12 och 13 Maj h. 1 nocte
1707, 22 & 23 Maj st. n. Född af fadren då Comminister i
Stenbrohults församling Hr Nicolaus Linnæus[2] och modren Christina
Brodersonia[3] primvia 18 genar. [primæva, 18 annorum generatrix?]
Är altså aflad 5 à 6 Aug. 1706, 15 à 16 st. n. Hwilka sedan läto mig
döpas[4] i Stenbrohults kyrkia af Pastore Hr Samuel Brodersonio[5] 19
Maj. Blef sedan flot till Stenbrohults Prästegård,[6] 1709, då min fader
[1] Originalet till denna uppsats, allt igenom egenhändigt af Carolus
Linnæus, eges nu af Linnean Society i London och förvaras i dess arkiv.
Det är inhäftadt i slutet af eller sammanbundet med ett interfolieradt och
med många egenh. anteckningar af Linnæus försedt exemplar utaf Johannis
Scheuchzeri Operis Agrostographici Idæa seu Graminim,
Juncorum, Oyperorum, Cyperoideum iisque affinium Methodus Tiguri
Typis Bodmerianis CIɔIɔCCXIX 8:vo min., med påskrift nederst på sjelfva
titelbladet: Carl Linnæus Upsal: 1728 Зj ʒvj (= 1 dl:r 6 öre silfver:m
i inköp).
Handskriften innehåller 13 tätt skrifna sidor. Anteckningarne torde hafva
börjats efter 1730 (jfr noten 7), hvaraf ock förklaras, att en och annan
uppgift ur minnet ej kunnat blifva fullt noggrann; några senare tillägg hafva
ock gjorts, att döma efter olika stil och bläck, såsom: Budæi å p. 4,
integumenta universalia p. 5 samt Olof Fridrick, Alexander och Adolph
Rudb. p. 8.
Då Linnæus vid dagbokens upprättande framhållit år, månader och
dagar genom att ställa dem på sida om texten, har för utrymmes vinnande
så kallade feta typer här användts. — De smärre siffrorna hänvisa till
utgifvarens anmärkningar, hvilka återrinnas vid sjelfbiografiens slut.
[2] Nicolaus Linnæus föddes i Stegaryd af Hvittaryds församling och
Wexiö stift d. 1 Juli 1674. Föräldrarne bondfolk. Underhölls i Wexiö skola
och gymn. jemte egna söner af morbrodern, kyrkoherden Sv. Tiliander i
Pjetteryd. Afreste till Carolinska academien i Lund år 1699 och hade ej
mer än 1 dl:r 8 öre s:mt till respengar från hemmet utan tanka om
transporter. Sedan han academien freqventerat 4 år, reste han till Wexiö, undergick
examen sacerdotale och, som ingen constituerad Biskop då var, blef han sänd
år 1703 till Stenbrohult att hjelpa kyrkoh. Sam. Brodersonius med
predikande. Ordinerades i Wexiö d. 14 Oct. 1705 och blef capellan i Råshult
d. 22 Nov s. å., tillträdde genast; 1708 d. 12 Aug. kyrkoherde i
Stenbrohult. Afled den 12 Maj eller Christi Himmelsfärdsdag år 1748, ætatis 74 år.
Blef begrafven d. 1 Juni bredvid altaret på södra sidan, der hans förut
aflidna hustru sjelf utsett deras gemensamma hvilorum. — »Sitt ombetrodda
embete uträttade hr kyrkoherden alltid troliga och redeliga, hade ett godt
förstånd, starkt minne, så att man deröfwer måtte sig förundra, lätt wid att
sjunga och tala, hörde ganska wäl och talade rent, fast han bortmist alla
tänder. Till utseendet war han wacker. Eget brunt, men sist grått hår,
något krusigt ned på ändarne, bred panna och hög, bruna ögon, klyft, brunt
skägg, men sedan grått, det war ock bredt och stort, det han höll wäl;
medelmåttig till wäxten. Till sitt sinne war han mycket redelig och förtrogen,
wisste ej af denna werldenes falskhet, föraktade dess moder och flärd, alltid
wänlig, lustig och glad samt ock mycket skämtsam. Aldrig hämndgirig. Såg
han någon lida nöd, på hwad sätt det war, war han så blödig, att han ej
förmådde hålla sina ögon från tårar. — War ganska sorgfällig om Guds huses
reparation och är kyrkan genom hans omsorg målad inuti till tak och wäggar,
en ny altartafla anskaffad, twenne de främsta ljuskronorna köpte, stolar gjorde
och målade, i hwilkas ställe förr woro allenast bänkar, predikstolen renoverad,
kuren öfwer ditsatt, choret hwitmenadt utanpå, alla fönstren på östra, westra
och södra sidorna omgjorda, att de nu äro stora, i stället för det de förr
woro små, hwadan kyrkan nu är ljus. Kyrkotaket spänt på södra sidan;
kyrkogårdsmuren låtit uppsätta hög, som förr war ett stenrör, bårhus och
benhus låtit uppbygga, klockan och stapeln ofta upplaga, förutom mycket
annat, allt wäl och ordentligt. — Prestgården äfwen mycket förbättrat,
uppodlat twenne humlehagar, en skön trädgård, der förr ej war en qwist, hwilken
ban upptog med egen hand och i det stånd satte, att han öfwergick alla
trädgårdar i Småland. En hwälfd källare anlade här, nya eller westra
byggningen låtit på egen kostnad twenne gånger uppsätta, hwilka första med de
andra husen natten till den 20 April 1746 i aska lades. Åker och äng har
han utwidgat och förbättrat. Wittne är allt detta, att han warit en god
hushållare. — I sin diæt war han måttelig, alltså till sin helsa stark. För 17
år sedan hade han fått en förkylning eller fluss i hufwudet, som årligen honom
plågade; men den 3 Maj sistl. blef han hårdt ansatt i bröstet, då han den 6
tog Herrans Hel. Nattward, lät läsa för sig många böner och psalmer, tackade
Gud för all den nåd honom wederfaren war hela lefnaden igenom, men erkände
för största nåd, att han nu kunde med godt förstånd antwarda sin själ i Guds
hand. Dagen före sin död befallde han alla sina hemmawarande barn ställa
sig upp för hans sjuksäng Wi måste alla fyra ställa oss efter åldern, men Carls
rum skulle stå ledigt och öppet. Dernäst Anna Maria [Höök] pastorska i
Wirestad, dernäst Sophia Juliana [Collin] pastorska i Ryssby, så Samuel
Adjunctus Pastoris et Patris och sist Emerentia, [sedan] befallningsman
Brantings fru. Salig gubben ställde ögonen länge på sina barn; sade sedan: Carl
är borta. Han har gjort mig stor glädje! Gud har wälsignat mig med fem
barn, som alla gjort mig stor glädje och aldrig sorg. Nu will jag lemna eder
barn! Min faderliga wälsignelse förr än jag går från eder! Carl är borta!
Sedan önskade han wälsignelse öfwer honom och hela hans hus och familj.
Derefter wälsignade han med händers påläggning en hwar af oss andra, önskande
ett gladt möte af alla i himmelen. Sedan wille han icke mycket tala med
barnen.» Nicolai Linnæi egna och sonens Samuel L:i anteckningar, förvarade
i Stenbrohults kyrka samt i afskrift i Wexiö allmänna läroverks bibliotek
äfvensom delvis tryckta af P. Wieselgren i De la Gardieska Arkivet Bd. 9. Lund
1837. 8:vo s. 199—209. — Stenbrohults nuvarande kyrka byggdes åren
1828—30 på samma plats som den gamla. Se Es. Tegnérs invigningstal d. 2 Juni
1833. Supplement-band till hans samlade skrifter, 8:vo, Stockholm 1851, s.
272—284. De gamla prestgårdsbyggnaderna, hvilka uppbyggdes efter branden
1746, äro nu bofälliga och delvis nyligen nedrifna. Nya byggnader uppföras
i närheten. Af den verldsberyktade trädgården finnes nu intet spår.
[3] Christina Brodersonia, äldsta dotter af kyrkoh. Samuel B. och hans
hustru Maria Skee, föddes i Stenbrohults prestgård d. 10 Nov. 1688; gift d.
6 Mars 1706 med komministern, sederm. kyrkoh. Nicolaus Linnæus. Död
d. 6 Juni 1733 och begrafven d. 13 s. m. i Stenbrohults kyrka. — »Hon
har lefwat med sin man i äkta kärlek och sämja med förnuft 27 år och 3
månader, aflat 5 barn, dem uppfostrat på berömligt sätt. Skickat sig alltid
mot höga och låga, fattiga och rika, utom sochnen så wäl som inom, att alla
kunde icke annat än henne berömma. Alltid war hon gudfruktig och sitt hus
wäl förestod, ganska flitig och försigtig, gifmild och aktsam, med högt förstånd
begåfwad; haft en god helsa till ett och ett halft år förr än hon afled, i hwilken
tid hon, med tålamod, stundom flere, stundom ringare weckor, låg till sängs
och omsider ett halft år, alltid längtandes efter den himmelska glädjen, som
hon ock säkerligen bekom. Ætas 44 år och 6 månader.»
[4] »Döptes af sin morfader. Dess Faddrar: Sigf. Londerberg, H. Lisken
Lindelia. Jöns i Södra Warpshult, Jungfru Maria Brodersonia. Jon i
Borshult, H. Gyret i Taxåhs. Germund i Taxåhs, H. Elin i Elmhult.
Germund i Gemöen, H. Berita i Ståckanäs. Erick i Bergöen, H. Christa i
Såganäs.» »Barsöhl giordes effter honom d. 24 Junii och blef i faddergåfwa
då och förr sampt sedan 50 [Riksd.] Sm:t, för hwilka en förgylt silfkanna, som
kommer honom med rätta till, köptes.» Anteckningar af N. Linnæus, nu
förvarade i Stenbrohults kyrkoarkiv.
[5] Samuel B. kyrkoherde i Stenbrohult från år 1682 till sin död d. 31 Dec, 1707.
[6] D. 31 januari 1709 flyttade föräldrarne från komministersgården Södra
Råshult till Stenbrohults kyrkoherdeboställe.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Project Runeberg, Sun Dec 10 15:27:59 2023
(aronsson)
(diff)
(history)
(download)
<< Previous
Next >>
https://runeberg.org/linneung/1/0013.html
