Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Spolia botanica C. Linnæi - Spolia botanica
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
L: B: S!
Topographia JBotanica uti hwart och ett land giör otrolig nytta,
att där af sluta inbyggarnas siukdomar, landets situation och
qualiteter, med många andra beskaffenheter, som man för kortheten skull
förbijgår. När man igenom går således alla örter, finner man gemenl.
wisa orter gynna wissa örter, så att på dett ena stället finnes i
öfwerflöd, hwad som på andra sällan äl:r aldrig är att upsnappa.
Ty hafwer jag allenast här satt mig före uprächna de örter, som
antingen i anseende till hela Europa äro rara, äl:r och till de omkring
liggande landskaper äro hwart och ett rum egentelige. Men såsom
jag på många ställen i Swerige eij haft tillfälle ännu wistas, will
jag allenast de tre hufwudorter Upland, Smoland och Skåne för mig
taga, såsom jag på hwart ställe några somrar med Flora fådt förnöja
min Botaniqye.
Smolandiam genom går jag först, såsom ett kiärt fädernesland,
hwilket med sandgrus, backar, moras, liung, tahl, gran, en och stora
skogar alt är genom wuxit. Hwar emällan friske siöar af
hwarie-handa botn, men besynnerl. sten, sand och grus grund allestädes
finnas. Här sås säden gemenl. om waren, utan att jorden skall wila
sig och läggas för fäfot.
C. Linnæi egenhändiga handskrift eges nu af Linnean Society i London
och förvaras i dess arkiv. Den omfattar Yl + 32 sidor i 8:vo min. och är
afslutad (utom appendix) i slutet af år 1729, huru mycket än tillegnans dato
må synas strida emot ett sådant påstående. I denna liksom i närmast
föregående uppsats föreligga synnerligen anmärkningsvärda bevis på den
brytningsperiod och det utvecklingsarbete, hvari Linnæus vid denna tidpunkt var stadd.
Han tager noggrann kännedom om och söker här tillämpa de tre förnämsta
(Eaji i England, Rivini i Tyskland och Tourneforts i Frankrike) systematiska
framställningar för växtverlden, hvilka under senare hälften och mot slutet af
närmast föregående århundrade framträdt och hvar för sig i sin framställares
fädernesland vunnit erkännande samt nu utom desamma täflade om anslutning
och bifall. Först då Linnæus ej fann sig till freds med något af dem, vågar
han, sålunda genom grundliga studier förberedd, försöket att framställa sitt
eget sexualsystem.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
