Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iter lapponicum.
7
Yfre 8 fjerding. Här såg jag små kiddar, som liade ned under
hakan, der halsen begyntes, 2 condylones, liksom några svin, longitudine
unciali, pilis raris vestiti, crassitie mainmæ laetantis suæ; in scvoto item 2
mammæ. Sed cur suis sint tales nescio.
Molnet, som allt mer och mer tilltagit och då ocli då hotat
med ett litet glest regn, begynner nu så regna, att jag nödgades
här blifva qvar ett par timmar.
I)å jag kom fram mot Tiärps kyrka, löper en ström, som på
sidan, der ban böjer sig, har en ganska hög och brant kant, liksom
en vägg, hvilket jag tillskrifver de A huts, som stå nederst vid
vattnet. Jag liar sett, der sjöar fräta bort af jorden allt mer och
mer, och således småningom hota stora slott, kyrkor etc., som när
dem bygde äro, att man måst med stor möda göra vid stranden
förby gn ad. Men dock utan särdeles effect. Men der som Alnus stått
vid stranden, der har vattnet föga eller als intet kunnat uträtta.
På bägge sidor om kyrkan såg jag åtskilliga små ättebackar.
Natten kom nu på, ty skyndade jag mig till Mehede. .1). 13.
Mehede 8 »/, fjerding. Här såg jag Taxus växa vill, hvilken de kalla
Id eller Idegran.
Uti skogen växte allestädes Anemonoides, den somliga allt för
galet skilja från Anemone och tyckas de mig aldrig sett Anemone,
dessutan Hepatica, Oxys. Men curieuxt är, att alla i dag voro
tillslutne; hvilken hafver gifvit örterna det förstånd att betäcka sig
för regn, ja ofta då väderleken i moment ändrar sig från solsken,
uti hvilket de utlägga sina tapeter, åter i ett moment då regn
kommer, det hopdraga, som uti alle desse tre?
Gröken lät sig nu först höra, som bebådar den ljufva
sommarn.
Och som jag så mycket hört talas om Elfkarle-fall, tycktes
meritera något litet gå af vägen ocli det samma beskada, hälst som
det till vägen både sågs och hördes, ja imman der utaf stod såsom
en stor brasa af spånor, då röken går genom skorstenen. Då jag
kom fram, såg jag strömmen dela sig uti 3 delar, emedan en ö
grundad på berg skiljer strömmen. Detta fall är ingalunda af konsten,
utan af naturen, som midt i strömmen en stark klippa funderat, der
vattnet uti närmsta af de 3:ne (som äfven förer en sågqvarn) fäller
till en 12 å 15 alnars höjd utföre, hvar af sker att. vattnet blifver
hvitt, brusar som i raseri, ja kastar dropparna ett par alnar i
vädret, sä att af detta continuerligen står såsom en rök.
Såg-skäraren, som altid skall stå vid en sådan rök, ansåg jag blek, men
beklagade sig dock ej öfver någon särdeles passion.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
