- Project Runeberg -  Carl von Linnés ungdomsskrifter / Andra serien /
73

(1888-1889) [MARC] Author: Carl von Linné With: Johan Erik Evald Ährling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

It eR. lapponicum.

73

Myrgölingen den större flög i kärren.

Landet var temmel. slätt, dock var här och der stora hallar, ej
så särdeles höga och branta, men sluttade oblique utföre. Stenarne
i dem voro liksom af inasur, många rostiga och sjelfätne, lemnandes
ett sandigt glitter. Jag fann på ett berg, på sjelfva landsvägen en
brun jord, terra purpurea, hvilken tycks doga till färg. Berget het
Högmarksberget.

I gästgifvaregårdarna Grimesmark och Selet refererades mig om
ett berg, 2:ne mil der ifrån, hvilket skulle hålla koppar, dit förledit
3 år en ifrån Bergs-Collegii varit skickad att examinera. Men som
bönderna voro timide, inrådde af Borgarna i Umeå, blef han galet
vist på andra berg.

Bonden i Vébomark Hans %Person fick härom intet veta. Hans
fader hade först hittat på cfetta berg, och rest med en fjerding till
Stockholm, honom har folket gjort druken, tagit bort stenarna och
lagt gråsten i stället. Denne bonden ville gerna visa riktigt, om ban
finge communication. Jag hade tänkt resa dit, fast än det så långt
låg af vägen, men som jag fick veta, han var nu ej hemma, utan på
broning, höll jag samma för fåfängt.

I dag fick jag på ett par ställen sötmjölk, det andra kalla
tätmjölk. Äfven vistes mig tätgräset s: Pingvieula med sin alltför
underliga blomma. Då engång man fått henne, brukas lion liela året,
ja torkas såsom jäst om vintren till våren.

Här taltes äfven om en annan tillagning af mjölk, sc: då man
gjort ost, kokas vaslan upp, velien 1 skäres af; sedan kokas vaslan
till det blifver på bottnen eller allt tjockt soin en gröt, likt sönder
-malet tegel, hvilket sedan torkas och slås i tunnor och bevaras,
hvilket bakas i bröd och kallas Mesosmör.

Vid spisarna bruktes
grythållare. Lapparna taga
allenast en stör, sätta
honom på sides uti marken,
hvar på hänges antingen
en kättil eller sättes en fisk.

Men här brukas helt
annorledes, nemligen en
4-kantig bjelke, hvilken går
omkring att vridas a; här uti sitter en tvär stolpe, hvilken går per
ortosim upp och neder med tänder, att hänga grytan på längre ut

1 Beslägtadt ined välla, koka öfver; vällc-vasla prov. ost.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:28:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linneung/2/0083.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free