- Project Runeberg -  Carl von Linnés ungdomsskrifter / Andra serien /
112

(1888-1889) [MARC] Author: Carl von Linné With: Johan Erik Evald Ährling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

112

iteifc lapponicum.

dem de känna helt distincte, hvilket föll mig mycket underligt, ty
figura är eadem, color similis, qui singido mense variat, variat
magni-tudo pro ætate, och att känna en sådan mörja, som myror i
myrstacken, var mig helt underligt.

D. 10. Jag såg här på den summa tranqvilitas folket egde. I)å
de mjölkat, och hustrun gjort sina ostar, kokt up vaslan till
tjocklek, de ätit, lade de sig att sofva eller hvila; crede milli, qvi bene
latmt, bene vixit, ra,ro idla contentio. Grannarne uti en by, hade satt
sina tält till samman uti en rad, från öster till vester, eller alio modo.

Då min dräng kom, lutade han sin näsa mot den andras näsa,
på hvilken han helsa ville, liksom han kyssa skulle, med den gamla
helsotermen »Purist». Jag frågade om han kysste, Bp. nej, utan
allenast satte näsan mot, hvilket allenast sträcker sig till slägtingar.

En gosse hade varit ute ocli samlat en hel kättil full med foliis
acetosce majoris, eum petiolis sive caulibus, hvilka lades i kättilen,
slog litet vatten på bottnen, rördes, täcktes länge, till allt var
smält, blandades sedan med mjölk uti stora tunnor, hvilka då det
något stått, fick en angenäm suraktig smak, hel annor än då den
är färsk, hvilka tunnor sedan läggas i gropar i jorden, murade der
till eller ock grafne, hvar omkring lägges näfver, att möss det ej
skola äta.

En annor kom med en hel famn eaulis Angelica;, hvars flores
ännu ej voro utslagne. Bladen drogos af ocli dess tunica med knifven,
hvilket gick af som en hampa, sedan åts som äpple af alla med
största delice, jag fick ock min del.

Vaginas foliorum umbellas includentes samlades, ty det dugde ej
att äta rått, skuros sönder och blandades ibland den syran, som till
ljumm mjölk kokades.

Barnet låg uti sin lädervagga, öfver hufvudet låg en
läderskärm, men nedan före kläde, 2:ne valvce sibi ineumbentes, hvilka

drogos åt med snöre.
Omkring barnets öfra del låg
renskinn, men axlar och bröst,
saint hufvudet bare. Det låg
så i kalla tältet om natten, och
uti kalla vädret under
himmelen tigandes, frös dock ej.

Mig gafs att äta af östemus1, eller sjelfva mjölken, sedan
hon med deras löpe var lupen, hvilken graverade magen, som

1 Ustemus, Smil., färsk, osaltad ost.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:28:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linneung/2/0122.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free