Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iteit lapponicum.
145
Lappen aldrig barfot, aldrig strumpa, utan hö; läder köpes af folket.
Köttet kokas i vatten, utan något annat på, dricka sodet.
Jumo mjölk öfver året delicat.
Bär, allehanda, kokas med mjölken, somlige ej koka och gömmes
i våmbar och kaggar.
Sik koka de väl (: köttet intet så väl, ej att lossnar från benen :)
vid sakta eld, att det ej bulnar, dricka sodet, steka färska, somliga
dock rarius saltas och torkas.
Köttet torkas vid väder, sol, eld, rök på en gång i skorstenen.
Ata aldrig för sig sjelfva mer än en rätt, vide Jul. 5.
Lappkäringar, som vilja vara delicata, blanda i hop med kappi
mesosmör, hvilket är väl kokt, till det blifvit som tjock gröt, och
blanda med grädden.
Mesosmör i Medelpad kostar på grytan. I Dalarna och
Medelpad bruka några mycket hafva sin boskap i fjällen 12 à 16 mil, ty
inunder getingar och stolt gräs,1 der de hafva sina mjölkbodar. När
osten är gjord, kokas vaslan till han blifver som en tjock gröt,
genom 2/3 comsumptione, hvilket ätes än som smör, än blandas i
degen litet, än på annat sätt.
På fjällen ofta så starkt väder, att man ej kan stå, att både
folk och akjan går af. Angustia loci compmsat niibes celeratas. I
prest-gården blåste hela fönstret in på golfvet.
Spjutet är käppen, hvilken altid ned till måste vara dobbsko
med 4-kantig spits, hvar på ett trästycke. När han är trött, sätter
han armarne på och näsan, sätter ut att hvila sig på.
Skogslapparna skjuta braf, men ijällappen ej så, dock tämel.
gråvärk om vintren med träbåga.
Om vintren gä de omkring att söka sin grymmaste fiende, vargen,
hvilken dräper ganska många, ja 20 à 30, om de komma inom hans
käkar (: id est circuitus, huru vida renarne vid hvar kåta gå:). Då
flyr han, om han ej kan skjuta. Björnen kan knapt taga någon ren,
ty ban springer från honom, utan han slir2 sig på dem. Men i deras
visthus, der han kastar öfver ända allt, eller i bergsskrefvor, der de
mycket gömma, agerar han grufveligen.
Filfrasen är nästan värre i visthusen, men ej på renarne.
Mannens arbete. Akjor att göra och andra träverk att föra
med; i skogsmarken hugga sig ämne till kokser3 etc. oc.h föra med sig
på fjällen.
1 Skall törmodl. vara stål-gräs, Nardus (stricta), L. FI. Snec. 1755, p. 18.
2 Slir, smyga sig, eg. slingra.
3 Kokse, Lapp. slef, sked.
C. Linnæi Ungdomsskrifter. 2:dra Ser. 10
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
