Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
iteit lapponicum.
Kolfven.1
Longit. Pes l’/2, crassities pollicis, svarfvad, apice obtuso, al)
apice ad fjädrarna pes 1, fjädrarna ligga på 3:ne latera, erecta,
ocli bestå af tjädrens remiges, rifna såsom gåspenna, då lian
görs upp, och med trå lagd emellan fibras, sedan beckad öfver,
att det skall ligga stadigt. Basis compressa, att tendo må taga
på nuda, totus e ligno betuliuo.
Detta brukas mest a Vesterbotnis, men lapparna göra
mindre krus, de taga allenast en träbåga, superius
de-scripta (:ty denna med sitt behör kostar 15 dlr kpmt:)
och ett funis der till gjort, ja ofta allenast funem, och
hugga sig i skogen en grangren, och skjuta utan sköld
sedan hopen af ickornar, hållandes bågen med venstra
handen, och spänna strängen med högra, hållandes der uti
en liten bifidns ramus och kolfven, skjuta sedan
sparfven, uti vidi, i högsta grantopp.
I Lappmarken sägs intet finnas något ler, men jag
fann på 2:ne ställen, dock i sjöarna, att der som sand var
vid landet, var mest ler på bottnen, vid Randijaur och
Skalka träsk.
Om vintren sätter man ut sina nät efter sik, gör hål
på isen, drager med stång, som en is not, emellan Anders
och jul.
Akjorna tjena lapparna för kistor, göra dem lykta,
litet convexa, med ett litet sprund midt uppå, hvar i
genom de nedlåta sina
saker och täppa.
Sådana brukas ock att
köra med, på det
sakerna ej skola blifva
våta.
Lomhalsar brukas
att göra carpuser af,
hafva en grå ring
om halsen, är Lumme
Wormii.
Jag fann ett Carex capsulis rotundis, farina nigra plenis.
1 Knif pil, Vbtn.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
