- Project Runeberg -  Carl von Linnés ungdomsskrifter / Andra serien /
245

(1888-1889) [MARC] Author: Carl von Linné With: Johan Erik Evald Ährling
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

iter daler arlicum.

245

ömma om sina hästar, rida då tämmeligen, efter ingen vill
komma sist.

Vid begrafningen* hålla de vaktstufva, qvinnfolken gå i
process, likpredikan hålles och måltid.

Deras hus består af talltimmer, taken äro täckte med torf,
näfver och runda takvedstoekar och bela bygningen simpelt
bygd. Skorstenarna bestå af tegel, äro 4-kantiga med 4 hål på
hvar sida i en oblong figur och krona ofvanpå. Visthusen, som
eljest kallas härbren, äro bygde på 4 stolpar, 2 alnar ungefär
från jorden.

I ldädcrna differera de intet mycket ifrån Fahlu maneret,
ty de bruka klädesrockar, små tröjor af kläde brukades af de
äldre, blåe friströjor, gråa valmars rockar med blåa klädesvästar,
karlvanshanskar, skinböxor; klippa håret sällan. Qvinfolken
bruka mest hufvuddukar, mössor af kläde och annat tyg,
klädeströjor och kjortlar, kalmukslifstycke.

Deras spis är ordinair. Om vintren bruka de mycket kål
och ärter, men om sommaren mjölkmat. 01 och bränvin fattas
hos dem sällan. Den uti Dalarna bekanta misosten och
yst-ningsosten förekomma också här af åtskilliga slag, hvilka på
det sättet præpareras: mjölken silas uti tråg; när grädden stigit
ofvanpå och mjölken begynner blifva blå, så aftages gräddan,
mjölken hälles i grytan, hvaraf göres ost. Sedan, när man
up-hämtat osten, häller man antingen vatten eller mjölk uti misan
och låter upkoka, då stiger ystningen uppå och blifver
ystnings-ost, sedan kokas den öfverblefna misan ihop, tills lion blir tjock
och kallas misostsmör. Sedan, da den blifver tjock, rörer man
uti stadigt med en slef eller krägla; utaf hvilka bägge delar
hushållet mycket behjelpes.

Deras sjukdom är mestendels håll och stygn, förutan de
vanliga barnsjukdomarna, utom hvilka ingen ordinairt dör.

Att gå uti kyrkan äro de flitige, hvart de hafva med sig
sina små barn, gifva dem der mat och hvad de betarfva;
hvit-lök och taggkåda brukas af qvinfolken mycket i kyrkan.

På vägen emellan Bjursås och Rättvik observerades, att
husen voro ännu på lika sätt bygde. Ett Als hus, 1 2 mil ifrån
Rättviks kyrka, förekom straxt bredvid vägen. Litet längre
fram voro i en bäck, som lopp åt Siljans vik, öfver 10 à 12
qvarnar, i hvilka allesammans males om våren; emedan de om
sommaren uttorka.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:28:16 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/linneung/2/0255.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free