Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ITEr DALEr ArLICUM.
255
Artemisia Svet. buris, växer öfverflödigt i åkrarna.
Glandaria, Ficus nigra, Urogcälus major & minor, Hvorre, Zoolog.
Dalek., Grus, > Corvus, Cornix, kråka, kaja, Cantharus flormn,
cinereus, variega t i is.
Örets socken är i domesticis till större delen lik Rättviks Domest.
socken.
Humlegårdar anläggas mest på gården eller vid väggarna
i Örets socken, hvarest de med ris täckas, som med tiden skall
ruttna, och efter de äro höga, förhindra att humidnm af solenes
värma dissiperas, hvaraf sker, att de om natten mer dimma
gifva ifrån sig, med en sällsam lukt, som torde göra något till
saken till en menniskas helsa, antingen att den samma
uppehålla eller skada. Hamplukt skadar, helst i vatten incarcererad.
I skogarna lågo ymnogt nerhuggne tallar, till mesta delen
barkbare. Hvilken bark om vårtiden afflås, torkas, sönderskäres
och till spis beredes åt svin eller boskap, hvaraf de förre bli
feta, de senare må väl. Eljest brukar folket samma bark i stor
sädesnöd, torkad i bastugan, målen till mjöl och blandad med
mäsk, säd eller hela axen, med agnarna tillgjorde.
Folket bryggar sällan: allenast ett par gånger om aret,
dricka mest vatten.
Notabelt är det att i hogkomma, det eländiga folkets
miserable condition, som då de bäst tänkt conservera lifvet, snarast
destruera det samma. De alla, som söka sitt förnämsta
uppehälle genom slipstens handtering, hinna sällan öfver 20, 30 à 40
år. (Häraf domer man om enkornas, de omyndige barnens och
hushållets tillstånd). Ty stenmjölet, ehuru mesta delen drages
up genom skorstenen, kommer dock en stor qvantitet genom de
alltid väderdragande lungorna in uti bronchiis och cellulis
piil-monalibus, der det vidfästes af den slem och vätska de alltid
äro befuktade med, af värmen bakas tillsamman: och som det
ej kan smälta, växer till tophos, som obstruera blåsorna, hvaraf
bli bölder och rätt phthisis. Häraf dömmer folket straxt, här
någon rosslar i halsen och rycker på axlarna, att ban redan
intagit den kalk, af hvilken han går i det tysta. De mena
ock sjelfva, att deras fatum ej dependerar så mycket af
slipstensmjölet, som mer af det vatten de dricka under arbetandet,
hvilket stannat i grufvan och tagit med sig någre skadelige
particlar. Än mer då de svettige och varma dricka det kalla
höstvattnet. 1 kyrkan såg man ett par grå gubbar: men man
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
