Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
274
iter daler arlicum.
Vid berget, der de månge rare örter sades finnas, Acer tilia,
Polygonatum foliis amplis, Verbascum hirsutuni, Viola in
summi-tate fructifera, Polypod. trichomanes, Pijrola unifl., Geranium
rubrum seu Bobert., men aldra raresta var Astragalus, seu
Gly-cyrrhiza germanica, som man ej i Sverge sett mer än en gång i
Skåne.
Zoolog. Om morgonen bittida sköts på vägen en Ficus varicgatus
med sitt mångkantiga näf. Strax derpå angrep hunden en hare,
uti hvilken intet synnerligt fans. 1 den så kallade grottan
fans intet annat än Papiliones plani, cincreo-albicantes, zonis
fuscis.
vipers vera. Vid hemgången fann man en qvarters lång orm, hvars ryg g
var med en linea longitud, dentata, fusca be,sprängd, dessutan
var hela ormen grå, förutan svartaktiga fläckar midt emot livar
tagg på linien. Magen var brun med en svart punkt vid ändan
af hvart fjäll. Gula var pallida och labium superius, secundum
marginem hvit. Iris oculorum ignea, cum pupilla perpcndicidari,
nigra.
Domest. Gemene man här tyckes hafva ett sällsamt humeur, vara
tystlàtigt och submist; men derjemte nog suspieieuxt och
ca-pricieuxt.
De äro gemenligen klädde i hvita vadmalsrockar med
gröna-uppslag. Bruka inga husor, men dessutom kläda sig tämmeligen
likt Morkarlarna.
Qvinfolken bruka svarta vadmalströjor, med röda uppslag.
Artbröd brukas litet här, dock blandadt mer med mäsk och
agnar, som följande exemplaret visar.
Lundsfisk beredes så, att 0111 vårtiden, då fisk fås till större
qvantitet än användes till daglig föda, rimsaltas han uti eget
blodvatten i träkar och gömmes till vintren, nedgrafven i skogen
och jorden som kål, då han har ungefar samma art som sur
strömming eller sur sik.
Oeconom. Jorden i ängarna är långt bättre här än i Mora; ty
hälar mer klappur och mylla än på andra ställen. Här förkyles
ock säden sällan, efter hon ligger närmare spelande vatten ocli
berg.
På hedarna fins hvitmossa, hvilken i vått väder samlas och
till foder förvaras.
Den myckna ljungen, som här sä ymnogt växer, tycks ock
kunna bergås och gifvas boskapen till foder, så väl som
häst-dynga, som om vintren brukas till föda för boskapen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
