Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
320
ITF.Ii DAiEKARLIOUM.
Domest.
Oeeonom.
1). 1 August,
ßeograph.
PllVtiicill.
brevissimæ coleoptræ fusco-testaceæ, obscure variegatæ, vcnter coleoptris
ter longior, niger, eliangerade af hvitt, han sprang fort.
I bondstugorna sågs ett särdeles instrument att vispa mjölk
och grädda tillsammans; vid en ända af en träaxis satt en rota
fixa, duplicata, emellan hvilkens begge partes incumbentes satt,
svinborst, i ordning ståhl jemnt efter annat.
Humlen såg man sjelf i dag växa härligt, men illa skött.
Kornsäden var kort med korta ax, men tjocka korn.
Man blef långt på dagen uppehållen uti Särna prestgård, af
det hästarna förkommit, här som inga hagar voro, utan öppen mark.
Efter middagstiden antog man resan i söder at Lima, dit
7x/2 m. sades vara.
In emot ll2 m. frän prestgården låg ett litet berg på höger.
Musåsen kalladt, hvilket man steg uppå ocli besåg i nordvest
fjällen in i Norrige, i öster vilda skogen in i Elfdalen ocli så vidare.
Man slog läger om aftonen vid Höståkällan i vilda skogen.
1 vester syntes vid pass en mil från vägen de stora
Fuhlu-fjällen, som sträcka sig ifrån Särna åt Lima, utur hvilka den
större delen af vester Dalelfven tager sin begynnelse.
I Särna socken är ingen Finnmark, såsom ej heller uti
Elfdalen eller Mora var. Man önskade hafva en ren idee om
grunden till Finnmarkerna och hvarföre de ej kunna cultiveras
såsom andra.
Ifrån Särna kyrka till Herredalen i norr, Elfdalen i öster.
Lima i söder ocli Norrige i vester äro vid pass 8 m.
Hela dagen alternerade med mulit och solsken, mot aftonen
kom ock litet regn.
Skogen var mycket rumm ock gles; jorden torr, stenig och
mofull.
På Musåsen syntes små sjöar på mesta sidor,
Här sägs ganska ymnogt den tillförne observerade
sten-arten, som består af en röd, hård ocli fast sandsten; hvaruti
på dess ena superficie, som gemenligen är flat, longitudinella
och parallela caviteter, som hade man dragit utföre med
fingrarna i fast snö, hvars originem, af alla härtills synta stenar,
man ej kan uttaga.
Ordinaire stenar ten var här röd, härd sandsten, hvilken
kommit af den röda sandmoen, som här lägger grunden. I
åtskillige af dessa stenar sutto röda corpuseula lika den
Litho-marga, som fans i Orsa; men voro här långt hårdare och mer
lika en rnica.
Mineralog.
86. Petra
sulcatn,
Vdalensis,
rtifora.
87. Petra
eotac., rufa,
margamicacca
prægnans.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
