Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
iter dalekarlicum.
337
Man såg här några i dag hade skurit af den omogna säden Domest.
i nödtvång, det ock ofta sker långt förut, då hela axen skäras
af, torkas och malas till bröd.
Då folket om vårtiden lider brist på foder, skäras grenarna Occonom.
af björken, helst den, som är full af julos, och gifves
boskapen.
En qvarnsten af 9 qvarters (:qvarnstens mått:) bredd kostar
jemt 12 plåtar vid grufvan.
Både slipstensgrufvan i Orsa och qvarnstensgrufvan här
viste, hur confust de grufvor handteras, öfver hvilka ingen
Director eller lag satt är.
Reste man ifrån Malung, då vägen låg först 1 mil när in D. 8 August,
till Vester Dalelfven, den man på högra handen hade; på alla
Ge°graPh-sidor lågo byar eller fäbodar och vägen var behagelig.
När denna milen var absolverad, kom man till sista byen,
som het Yttermalung, der man reste ett litet stycke af vägen
i öster, att i närmaste berg bese ett kopparstreck, som en bonde
höll på att upptaga. Berget het Bussugsberg.
Här vid Yttermalung var ett capell, som låg under Malung.
Ifrån Yttermalung reste man 5 fjerd. m. till Äppelboda,
hvarest hela vägen låg öfver en skog och var nu mycket våt
och brofull; dessutom ej den bästa. Här blef man öfver natten
och var här en annex kyrka till Nås församling.
Ifrån Malung sågs ett tämmeligt högt berg, som låg rätt
i söder och kallades Middagsberget, emedan, då solen stod
di-recte öfver, hölls före vara rätta middagstiden; hvarföre de ock
här efter stälde sitt ur på kl. 12.
Alt förmiddagen var mulit och regnfullt med sunnan väder, Pkysicul.
som mot middagstiden drog sig åt vester, änteligen i norr,
hvarpå himmelen klarnade upp med behageligt väder in till
aftonen.
Middagsberget gaf åkermannen tillkänna, huru våren stälde
sig, i det man af samma bergs ko och kalf, såsom ett visst
prognostico, förstod, att man åkren tillreds laga skulle; ty om
vårtiden ligger snöen längre på detta berg än annorstädes.
När nu snöen synes vara stor, som en ko, bör åkermannen
skynda sig med vårbruket; men synes kalfven, eller snöen ej
större än en kalf, är tecken, att våren hårdt drifver på och att
säden ofördröj eligen jorden committeras måtte.
Skogen var ojämn af tall och gran.
Jordmånen var divers af mo, klappur och mylla.
C. Linnæi Ungdomsskrifter. 2:dra Ser. 22
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
