Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - MINE HERRAR
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
nu redan förmärkas lönligen uppehålla sig i Stockholm. De svarte tiufvar gå om nättren endast på rof, äta up skor, kläder och mat, besynnerligen bröd, det de förtära, lemnandes skorpan hel och oskadd.
Mera skulle jag visa om tiden och Edert tolamod ei misbrukades. Ser på den matsken af hvilken Brömsen (Tabanus) kommer, som ligger i vatnet, är icke han mer seglifvad än någon oxe.
Låter Malpigius anatomicera Silkesmatsken (Bombyx) för eder, se hur stor under i honom, här är doch mer i de andre. Låter Svammerdam anatomicera Lusen för Eder, då i skolen tilstå, at det är det accurataste verlden sedt. Låter Reaumur visa Eder Erucam processionariam, och de andre insecternes uptog och hushåldning. Låter Frischen beskrifva för Eder de andra almänne kräken. Går genom de Mönster-rullar iag upsatt (efter hvart och ett insects famjlie) i Act. Lit. Svec. 1738. på de insecter af mig här i Fäderneslandet igenfunnits uti 10 åhr. En annan gång V. D. skal jag tilsättia deras Synonyma.
Här är ett fält för alle Curieuse som vilja se under och något nytt det ingen förr sedt. Denna del är oss lemnad föga rörd af förfäderne. Den lust har, hog, vett och quickhet, pröfve den här. Här finnes säkert det som är sötare än honung, segare än silke, rödare än Cochenilles men den som här til lägger handen moste hafva tolamod, roligt sinne, fult uppehälle, han måste giöra observationer i långa tider och ej hastigt.
Tiden är förfluten, MINE HERRAR, ty sluter jag.
Desse äro altså de GUDS värk, i hvilkas åskådande vi oss öfva skole.
Desse värkan af den Gudomeliga konsten och machten, på hwilka vi böra anwända våra ledige timmar.
Gud har ju fördt oss hit i verlden, som är på så oändeliga sätt beprydd. Han som gifvit oss ögon at detta se, har ock der med befalt oss betänka hvad vi se.
Törs jag altså säga at den försmädar Guds Lag, som säger at denna kunskap är onödig, ty den mig skapat har ock skapat dem.
Låt oss använda den tid, andra förslösa på giästbod, spel, dryck och prat, at endast se desse Släckter an, så skal tiden oss vara nogsam tilräckelig. Wi hafva ei fått kort lif, men giort det kort.
Menniskian är och derföre skapad at hon skulle beskoda skaparens Wärck, och då hon admirerade Creaturet ock där igenom ärkiänna des mästare, här besynnerligen, där
INGA UNDERWÄRK ÄRO STÖRRE ÄN DE MINSTE.
Sådane Skaparens och Natursens under äro oräknelige, den är visast som de mästa vet: deras kiännande föra oss til Skaparen, til oss sielf, til vår näring ock uppehälle. Ej allom är gifven lika hiernans styrka, ei lika vilkor, ei lika tider och tilfällen at arbeta up nyttige vettenskaper. Mycket uptäckes dageligen hvars nytta man ej ser. Många träd planteras i åhr, hvars fruct ej ärnås på många åhr. Ho hade trodt at när Camerarius giorde försök om aflelsen hos örterne, at på samma grund hela Botaniquen skolat nogonsin blefvit bygd. Prisade altså Alexander Magnus den gambla utlefvade Gubben, som planterade Dadlar til Palmträd, hvilka ej kunne bära fruckt i hans tid, utan endast
För efterkommande.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
