Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Bihang N:o 1
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
så förekommer väl, att båda erhållit
Philosophiæ Magjistergraden, Askelöf vid
Universitetet i Åbo, der han i Candidat-examen
undfått 8 så kallade suffragier, Linck åter
vid Upsala Universitet, hvarest han
bekommit 135 approbatur; Men som på dessa
specialbetyg, då fråga är om förslag till
pastorat, något hufvudsakligt afseende icke
kan fästas, helst äfven vid Jförsta inträdet
på embetsmanna-banan såsom Skollärare
eller prest, dessa vanligtvis helt nyligen
aflagda prof väl icke böra förbises, men
likväl dä gälla, endast i förening med andra
betyg; samt Kongl. Brefvet den 24 Januari
1811 förklarar att genom de år, hvilka
blifvit Magistergraden tillagde, ungdomen uppz
mnuntras att lägga en god grund till
studier; hvaruti vidare framsteg finna sin
uppmuntran och belöning uti rättigheten att vid
pastorater af andra classen kunna sättas i
jemnvigt med en längre tjenstetid; alltså
och, om än vid förslagsrätt, någon vigt
skulle läggas på dessa betyg, de borde vara
mera utmärkta, än dem ÄAskelöf ock Linck
erhållit samt då dessutom någon jemförelse
emellan deras candidatbetyg alls icke kan
äga rum, enär de tagit denna examen vid
olika Academier, der antal af lärare och
betyg varit olika, och således i detta
afseende något företräde åt ingendera kan
lemnas, samt deras pastoral-examens betyg
äfven måste anses lika goda, alldenstund
Askelöf och Linck vid samma Dom-Capitel
erhållit samma generella vitsord cum laude
approbatur, och de bland specialbetygen
jemväl hafva hvar sitt approbatur, hvartill
kommer att de begge derjemte hafva vid
Siiftets prestmöte haft partes, Äskelöf såsom
5
OÖpponens och Linck såsom Notarie, hafve
IVI ansett dem sålunda, i afseende på
skicklighet, böra skattas jemlike.
Widkommande derefter deras förtjenst,
så upptager Edert förslagsprotocoll Asketöfs
tjenstår till 35 är 9 månader 9 dagar och
Lincks till 35 år 9 månader, i Jföljd
hvaraf den förre skulle äga en öfvervigt af 9
dagar. Sedermera har Linchk, uti sin
underdäniga förklaring och J uti Edert
underdäåniga utlåtande bibehållit denna Askelöfs
tjenstårsberäkning, likväl med anmärkning
för tiden från den 9 September 1809, då
han återkom från fångenskapen i Ryssland
till den 22 November samma år, dä han i
tjenstgöring inom Stiftet inträdde, men
deremot beräknat Lincks meriter till 35 år 11
månader 7 dagar, deribland dubbel
årsberäkning för vicariatet höstterminen 1823,
under hvars lopp den ordinarie Skolläraren
afled, ehuru Linck sjelf i sin
merüförteckning Jför denna tid endast räknat enkla år;
samt med åberopande af Stolordningens 1
Sect. 4 Cap. 1 §. hvaruti Skolåret bestämmes
till 32 veckor samt 3 Sect. 4 Cap. 6 §.
enligt hvilken all årsberäkning stödjer sig på
verklig tjenstgöring och ej på tiden emellan.
Läseterminerna, upptagit de 3 månader 21
dagar, hvarmed 2.. tjenstgöring antogs
öfverskjuta fulla 16 år till en årsberäkning
af 11 månader 7 dagar, men då begge
dessa beräkningar äro origtiga, enär Äskelöfs
tjenst-år, efter enkel årsberäkning från den
27 Augusti 1807 till fataliedagen den 28
Maj 1838, utgöra 30 år 9 månader 1 dag,
samt, med tillägg af dubbla år från den
27 dugusti 1807 till den 9 Septeniber 1809,
eller år 13 dagar, äfvensom 3 år för Ma-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
