Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
c
De, också de, förrådde
Den gäst, som hos dem ofta
Sin fristad funnit.
De vissnat, de försvunnit!
Blott ogräs frodas — rosor mer ej dofta
Från gulnadt löf, som gömmer
Min barndoms blomsterskara,
Som svar en sakta hviskning når mitt öra:
Hvem är väl du som dömmer?
Har du ej sjelf att svara
För blommor, värda mer och mindre sköra,
Dem åren fått förgöra?
Är du densamme sedan
Från oss du vikit?
Nej — sjelf du vissnat redan
Och det är du, men icke vi, som svikit.
II.
Hvar gång ett slut vi ana,
Min älskling, mildt du säger
Att, huru gladt vi svärma må och brinna,
Likväl jag på min bana
Ej någon framtid äger
Och aldrig skall till dig och lyckan hinna;
v
J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
