- Project Runeberg -  Literärt album innehållande vitterhetsstycken och poemer / Årgång 1 /
37

(1877-1882) [MARC] With: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Du lieb’st ja auch die Lilie sehr.

Wirst nicht verschmäh’n ihr Lob zu singen.

Dann wird mein Wort ein seelenvoller Ton,

Und Dein Gesang des Dichters schönster Lohn.»

Så lyder denna dedikation, hvilken skalden sjelf
skattade så högt. I liljan har han tydligen sett en bild af sin
Virginia; derföre blef äfven liljan anbragt på titelbladet
utmed sarkofagen.

De tre följande vintermånaderna bragte skalden nya
anledningar till glädje och hopp. Man tycker sig i
anteckningarna skymta en aning om möjligheten af besvarade känslor.

Den 2:dre October: »Hugos födelsedag. Jag impro-

viserade vid Boskulla. Virginia var rädd, men jag lät
henne förstå, att det icke var farligt.» Den 4:de: »Men

något föregår i Virginias innersta. Hvad det är, vet jag
icke ännu.» Den i2:te: »Liljan och urnan på kyrko-

gården. Virginia klippte i papper en tanke, som hon gaf
mig. Jag skrifver deröfver en tanke på papper.» Den 2i:ste:

’ »Vid Boskulla. Virginia och jag invigde vintern vid vårt
vanliga bord. I min själ uppgingo många sköna minnen
från det förflutna.» Den 261te: »Jag hörde »Die Lilie»

sjungas. Men det satt åt, och sedan hette det, att jag var
ond.» En hel liten scen är målad med dessa få ord. Den
9 November: »Virginia säde mig, att hon var förtjust af

»Tystnaden», den hon nu först läst. Och det fröjdade
mig. Hon säger hvad hon tänker.»

»Högst är raketen, i det han går ut:» sjunger Franzén
i sin Champagnevisa; så var äfven för Nicander hans
kärlekslycka störst, kort innan den upphörde. Den 1
December stodo han och Virginia fadder åt bruksinspektörens
nyfödda dotter, och som en följd deraf upptogos för Nicander
de båda följande dagarne af »drömmar och contemplatio-

_____________________________________________________________________

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litalbum/1/0046.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free