- Project Runeberg -  Literärt album innehållande vitterhetsstycken och poemer / Årgång 1 /
107

(1877-1882) [MARC] With: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

I alla fall släpade jag mig den antecknade dagen i
Augusti månad fram genom de många gemaken i Berlins
museum, och efter mycket betande fann jag slutligen, att
jag utan att märka det i ett af de mindre rummen en god
stund stått midt framför det sökta föremålet. Till detta
ögonblick syftar den lilla dagboksanteckningen, som jag nyss
hade äran citera: »min ängel från 1865!» Jag stod
framför en gammal tafla af Andrea Mantegna: »Christus von

zwei Engeln betrauert.» Den ängel, jag menar, är den, som
står bakom Försonarens venstra skuldra.

Alltså en målad ängel! — Min läsare, jag ber dig om
ursäkt för detta drag af bristande realism. Men det är nu
så, att utanför gränsen af den verld, som brukar inneslutas
inom en tafvelram, hafva änglarne blifvit en sällsynthet.

Du väntar dig imellertid att få höra en historia från
1865. Icke ens dermed kan jag betjena dig. Jag hade
det året en fantasi, framkallad genom en fotografi af
Mantegnas tafla — det är alltsammans. Ur dimmorna af denna
fantasi skulle jag kunna framleta några drag, af hvilka man
tilläfventyrs kunde forma en fattlig bild. Det var detta, jag
här ville försöka. Detta var också allt, hvad jag för min
personliga del hade att säga dig; och sedan jag det sagt,
bjuder jag dig farväl, återigen tillönskande dig allt godt,
enkannerligen en god helsa samt obehindrad rörelseförmåga
till kropp och själ.

Det är afton, och solen håller redan på att gömma
sitt glödande klot vid randen af en djupblå italiensk himmel.
Fönstret till mästarens atelier står öppet, och på vågorna
af en frisk aftonbris invagga sig tonerna från klockspelet i
San Giovanni.

J

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:11 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litalbum/1/0116.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free