Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
/"
Nu, min Ismael, min ende, är du hämnad. Hagar,
din-moder, har hämnats dig. Skulle jag någonsin hafva glömt
din qvidan, då du skriade till mig i öknen »mig törstar?»
Du hämndens allsvåldige Gud, hör jag icke såsom frän
bergen deruppe ett ångestrop, som upprepar, Ismael, dina
ord? Lyss, son af Javan, om du äger ett öra, så hör nu,
hvad du aldrig mer få höra i veriden. — Ja, så var det,
just så. Och nu, främling, skall du se mitt redskap. Vill du?
Den gamla afhöljde manteln, som betäckte den dödes
ansigte. Det var Jehudah, den rödhårige. Hans ansigte
var blåaktigt, hans ögon blodsprängda, och kring hans hals
kunde man ännu skönja en mörk rand såsom af ett rep.
»Det blef honom för starkt förstår du», återtog Hagar,
»ty han hade judeblod i sina ådror; derföre hängde han
sig sjelf. Det skulle gå så: Hagar visste det; men ske
måste det. Och dock var du mig kär, du min dotters barn».
Den gamla lutade sig ned och kysste den dödes panna,
hvarefter hon åter öfverhöljde honom. När hon å nyo
uppreste sig, trodde sig Filippos i hennes öga märka spåret af
en skimrande tår. Hon aftorkade den med sin magra hand,
och hennes ansigte återtog sitt förra hemskt stirrande
uttryck. Filippos närmade sig den gamla.
»Farväl, arma qvinna», sade han, »kanske fins äfven
för dig en upprättelse».
»Jag är upprättad; jag var en moder, och hade en
moders värf. Det är fyldt. Nu, nu, går förbannelsen öfver
Israel: Ser du, der är tecknet! »Det är fullkomnadt!»
Facklan slocknade plötsligt för en brusande vind. Man
hörde ett doft ljud såsom pressades en dödssuck ur klippans
innandömen. En blixt upplyste för ett ögonblick grottans
öppning, och de fyra kolonnerna kastade fantastiska skuggor
inåt griftkamrarne. Den gamla sierskan stod med utsträckt
J
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
