Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
r
Om sjelfva himlens fästen brista,
Han oförskräckt uti det sista
Begrafvas skall i verldens grus.
Redan samma år skref han dock åtskilliga rätt slippriga
dikter, men tyckes emellanåt känt oro och ånger. År 1778
utgaf han ett annat skaldestycke, »En ynglings inträde i v er Idem,»
hvilket uttalade den unge mannens sorg, när han tyckte sig
öfverallt skåda dygden föraktad och förföljd, men lasten
framstå i förförisk gestalt till följe dels af egna behag dels af
verldens bifall. Dikten slutade med följande märkliga rader.
Nåväl! jag vägen lärt till nedrighet och lycka;
Att icke bli förtryckt jag andra skall förtrycka.
Kom alla lasters här att stå er älskling bi!
Kom misstro, hårdhet, köld, och svek och lismeri! —
Men hvad! min själ ännu för eder skapnad ryser,
Och dygden för min syn i dubbel täcket lyser. j
O! himlars Gud! är du de dödeligas far? j
Månn du en gruflig ro af deras villor har? !
Hvi vill du dig i moln för deras åsyn dölja?
Finns? ack hvar finns den väg, de endast böra följa?
Af tusen villors sken jag irras af och an,
Den ledsven borta är, som säkert leda kan.
På dygdens trånga stig min fot af törnen såras,
På lastens breda stråt mitt hopp af ångren dåras, o. s. v. •
i
Så kämpade i hans själ den fordna kärleken till dygd
och renhet mot det sjudande blodet och den förledande
omgif-ningen. Och utgången! Kellgren var en 27-årig man, då
han från att vara föga känd såg sig med ens upphöjd
till gunstling hos rikets konung, landets snillen och huf- I
vudstadens skönheter; och utsatt för alla de lysande och
lockande frestelser, en sådan belägenhet måste medföra. Att
han liksom många den tidens snillrika män blef af den
brusande tidsandan våldsamt bortförd både i sin skaldekonst
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>