Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
När örat mer ej hör hur floden brusar,
Der han i djupet fram ur dalen strömmar. —
Från land till land sin kosa så han vänder,
Till dess han når de stränder,
Der månen skiner blek från minareten;
Och nu, der Bospors bölja trolöst glimmar,
Han Dardaneller-passet öfversimmar
Till Asiens kust, af svunna härligheten
Uppsöker spåren, ser Myce’n ur gruset,
Athen, Akrokorint stå upp i ljuset.
Till slut han når den vallomgifna borgen,
Som der, vid tröskeln till Hellenerlanden,
Ur detta öhaf steg i yngre tider.
Ack, idel grus, förstörd af vilda branden
Är nu den höga, sänkande i sorgen
Sin ädla hjessa, trött af hundra strider!
Hur tyst, allvarlig skrider,
Af nattens hemska fasor följd i spåren,
Mång’ hjeltevålnad blek, med sorgsna miner
Omkring de stumma, heliga ruiner,
Med lagerkrans i blodbestänkta håren! —
Här fann sitt mål den ädle skaldens bana;
Mer värdig graf ej ödet kunde spana. —
Och öfverallt i lika dystra toner
Han sjunger ut sitt q val, hvart kosan leder.
Omkring hans trollstaf varelser sig bilda;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
