Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - A. Th. Lysander - Var Luigi Pulci utan gudsfruktan, och var hans mening någonsin att komma förargelse å stad? - I
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
stöta sig på Pulcis framställningssätt. Morgante lät för dem
som en skämtdikt öfver all religion och enkanneligen öfver
kristendomen. Den olycklige reformatorn Fra Girolamo Savo-
narola, som få år efter Pulcis död införde i dennes födelse-
stad ett slags gudligt folkvälde, ansåg den nyligen tryckta
Morgante farlig för religion och sedlighet och gaf, genom en
symbolisk handling, till känna sin föresats att utrota boken.
Sista karnevalsdagen 1497 åtnjöt Morgante den äran att i
sällskap med åtskilliga gamla konstverk och annan förment
verldslig fåfänglighet, med en hel hop latinska skalder, med
Petrarcas och Boccaccios snillealster o. s. v. offentligen å båle
brännas. Under Pio V, i den katolska motreformationens
gyllene dagar, var Morgante å nyo utsatt för helig fördömelse-
ifver. I följande tidehvarf upphäfde de lärde italienarne Gra-
vina och Crescimbeni höga rop om Pulcis sidvördnad mot
kristendomen. Hvad de anförde upptogs längre fram med be-
gärlighet af Voltaire, som i ett pseudonymt företal till la
Pucelles gör Pulcis ställning ännu förhatligare: filosofen i
Ferney underlät aldrig att trumma samman från alla håll
hjelpare i striden mot kyrkans tro. På Voltaires vinkar har
åter den aktningsvärde franske litteraturhistorikern Guinguené
grundat sin ofördelaktiga dom öfver Morgante. Tysken Valen-
tin Schmidt, och flere med honom, gingo ännu längre, då de
rent ut förklarade Pulci för en snillrik ateist. Scherr-Ahnfelt
lägga honom till last sen otrogen spefullhet, som stegrar sig
ända till gudlöst gäckeris. Den i våra dagar så mycket lästa
italienska litteraturhistorien af Cesare Cantti lemnar oafgjordt,
som Pulci var ett omdömeslöst dumhufvud eller en arg skalk,
som vände troslärorna i gyckels Ännu 1874 skildras Pulci
af" Alfred von Reumont, Lorenzo aden präktiges> utmärkte
biograf, såsom »fritänkaren och den lättsinnige bespottaren,
hvilken till Johannisevangeliet fogat uppenbar otro».
—
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
