- Project Runeberg -  Literärt album innehållande vitterhetsstycken och poemer / Årgång 3 /
92

(1877-1882) With: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - G. von Rosen - Sista dagen

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

gjort, bör nu hans ärelystnad vara väl tillfreds, sedan han
fått se sig sjelf i all denna sin konungsliga prakt och
ståt och med sitt trogna folk för sina fötter! — ja det
anar mig till och med att då således för honom ingen högre
ära finns att hoppas, han gerna sjelfmant för all framtid
afstår purpurmantelns tyngd och kronans bedrägliga glans!
— Men deréest I verkligen tilltron Eder att stämpla denna
hans harmlösa dröm som ett brott, som nödvändigt tarfvar
ett straff, så vill jag gå så långt i eftergift, att jag, som
dock redan en gång sagt honom fri, lofvar låta näpsa ho-
nom med slag af tjugu par spön, innan jag slutligt släpper
honom lös.

Men detta var icke att gå folkets ärenden. — Hvad?
skrek en trasigt klädd men ung och kraftig karl, som stod
bredvid mig på bänken; — skulle det inte bli någon afrätt-
ning af? — Må maten i hans buk förvända sig i ormgift,
han unnar oss då ingenting!

Vid dessa ord vände sig en vördig gråhårsman,
med rödfnasigt ansigte och ramsvarta tänder, hastigt om
och, dykande med ena handen ned i sin ficka, ur
hvilken han upphemtade en näfve silfvermynt, grep han
med den andra om armen på den, som hade talat, och
böjde honom ned emot sig, så att han kunde hviska
honom något uti örat; omedelbart derefter såg jag silfver-
mynten ombyta egare och "min granne på bänken åter
resa sig med en förnöjd och tvärsäker uppsyn. Han gaf
genast hals:

— Nej! åhnej, intet prut! skrålade han; — till
Golgatha med honom! stena honom! korsfäst honom! —
korsfäst!

Ja korsfäst honom! korsfäst! vrålade hopen med sällsam
enighet från alla delar af torget.

92

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litalbum/3/0104.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free