- Project Runeberg -  Literärt album innehållande vitterhetsstycken och poemer / Årgång 3 /
203

(1877-1882) With: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - N. P. Ödman - «Morbror Pelle» och hans pojkar - III. En hjelp vid Morbror Pelles sida - P. S.

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

— ty såsom det hos barn är med den »Hjertesorg», som
H. C. Andersen skildrar i en af sina sagor, så är det ock
med deras hjerteglädje — den är stor, som den Voxnes
lidt kan vare dets.

Moster Gustafvas och Morbror Pelles inbördes förhål-
lande var, som man kan förstå, det lyckligaste. De stodo hand
i hand på samma fasta evighetsgrund, och ömsesidig aktning
och gemensamma ädla syften och sträfvanden gåfvo åt deras
kärlek en oförgänglig friskhet. Det var ej en kärlek, som ego-
istiskt drömde sig in i egen sällhet och ro; deras hjertan syntes
blott ha förenat sig för att med den styrka, som enigheten
gifver, verka utåt, sprida lycka och välsignelse omkring sig.
Moster Gustafva var härvid för sin man äfven den skarpsynta
rådgifvarinnan, och hennes goda hufvud och outtömliga fyndig-
het visste att finna tusen utvägar, när Morbror önskade genom
nya besparingar utvidga sin välgörenhet och allt mer tillfreds-
ställa krafvet af sitt älskande hjerta. De båda makarne kände
för sin egen del ej, hvad beqvämlighet och maklig ro ville
säga: och så lefde de i röda gården under rastlöst arbete en
lång följd af år, omgifna af den ena pojkgenerationen efter
den andra, och utöfvade på dessa generationer en uppfo-
strande verksamhet, i många fall af större betydelse än
föräldrarnes egen — och de fingo ock lefva länge nog att
efter sin arbetsamma sådd glädja sig åt rika skördar; men
man hörde dem aldrig gifva äran åt sig sjelfva utan endast
åt »Honom, som växten gifver».

P, S. För dem, som skulle vilja veta något om Mor-
bror Pelles och hans makas vidare öden, vilja vi nu i en
liten efterskrift meddela några data och facta.

203

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:23 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litalbum/3/0221.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free