Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
■\
Ulysses Grant, samtidigt vände hudarne i garfvarekaren uti
en annan liten stad inom Ohio.
Vid tjuguett års ålder äktade John Brown »på grund
af egen böjelse och fadrens råd» en flitig, sparsam och from
flicka, ett år yngre än han sjelf. Hon egde icke kroppens
fägring, men £tt hjerta godt som guld. Med henne lefde
han nu flere år såsom en aktad och ansedd yrkesman. »John
Brown, Garfvare» fick i bygden det vitsordet, att han aldrig
sålde sitt läder förr än sista droppen af vatten torkat ur:
»han ville ej sälja vatten såsom sulläder». 1840 slog han
sig på ullhandel, flyttade sex år senare för affärens bedrif-
vande till Springfield i Massachussetts, gjorde efter någon tid
en resa med ull till England, men nödgades sälja sin last för
halfva priset och återkom — ruinerad. Med barnslig tro på
en faderlig försyns skickelse grep han sig dock modigt an
att ånyo bygga ett bo åt sig och de sina.
Den ryktbare Gessit Smith hade på sina vidsträckta
landbesittningar i staten New York upplåtit en tillflykt åt de
»amerikanska medborgare som pläga kallas afrikaner». Fria
negrer skulle här sjelfva bryta mark för att småningom bli
egare af sina nybyggen. Brown erbjöd sig till att komma
och slå sig ned ibland dem samt bistå dem både med före-
döme och råd. Sex söner, duglige unge män, och en måg
dem lik, stodo under de första åren vid hans sida.
Under strid mot en karg natur vunno de här snart
nog egna hem och en dräglig utkomst. Men knappt var
tiden inne att skörda frukten af den tunga mödan, förrän
Kansas-frågan kom på dagordningen. John Brown insåg
genast, att här gälde det, om man så får säga, en kapplöpning
mellan slafveriet och friheten. Gessit Smiths förhoppningar
hade icke gått i uppfyllelse: negrerna stannade icke länge i
ett kallt klimat och vid ett tungt arbete. Brown ansäg sig
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
