- Project Runeberg -  Literärt album innehållande vitterhetsstycken och poemer / Årgång 4 /
61

(1877-1882) [MARC] With: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Den stackars lilla svägerskan drog sig undan för att tyst
och undangömd i någon vrå gråta ut sin smärta och vänta på,
att tiden skulle läka hennes hjertas sår; och att detta hade full-
ständigt skett, ansågs för gifvet och säkert, då, tio år der-
efter, den rike svågern blef enkling och erbjöd henne sin
hand, utan att hon gick in på det fördelaktiga anbudet.

Den vackre löjtnanten blef en tjock och födbrusig
major, sjuklig och förlamad af reumatism. Han blef snål och
vresig, och nu då han var gammal och föga älskvärd, då
kom hon till honom, skötte hans hus och vårdade honom
med outtröttlig omsorg, utan att likväl ännu vilja dela hans
förmögenhet och bli hans hustru.

För den som förstår att tyda två ögons stumma språk,
var det emellertid klart, att kärleken alltjemt fanns qvar i
den lilla Buphagans trofasta hjerta, och att hon bakom den
fula masken af denna klumpiga Rhinoceros, beständigt såg
den tjusande bilden af sin ungdoms älskade ....

Det var som Ibsen säger:

»En som har husket — og en som har glemt,»

»En som har mistet — og en som har gemt...»

Hur mången äktenskaplig Rhinoceros och Buphaga har
jag icke sett..................................................

Solen skiner allt varmare på avenbokames gula blom-
knippen och popplarnes glatta löf, lärkträden låta sina veka
grenar svaja i morgonluften, och öfver bokskogen, ifrån hafvet
kommer en hel svärm af fiskmåsar, hvilkas hvita vingar glänsa
som snö, medan en och annan näktergal, längst bort i hag-
tornsbuskarnes hoptofvade grenar, i den djupa skuggan un-
der de höga bergen, ännu höres slå sina underbara, dröm-
lika slag . . .

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litalbum/4/0066.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free