Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
_ .
skönhet, som icke utmärkte sig blott för den klassiskt rena
profilen och de guldglänsande lockarne, utan äfven för det
intagande uttrycket i de djupblå ögonen, den fina munnen,
och det spelande lifvet i hela anletet.
Den tunga andliga luft, hon dagligen inandades, hade
emellertid lagt liksom ett genomskinligt sorgdok öfver detta
uttryck, men den obetydligaste tilldragelse af komisk art slet
i ett ögonblick bort den påtvingade ångestminen, och icke
så sällan narrade hon då med sitt hjertliga skratt sjelfva
moster Elvira till ett småleende.
Moster Elvira, som sjelf varit en glad och frimodig
tärna i sin ungdom, tyckte sig i Teklas friska lynne se en
spegelbild af fröjdfulla stunder, som nu för gumman för evigt
försvunnit, och flickans »silfverklingande skratt» — såsom det
hos poeterna heter, ehuru bilden haltar betydligt — framkal-
lade derfor i det sinnestunga hemmet dessa solglimtar, hvilka
under en genommulen dag vinka oss hopp och tröst från
det undanskymda blå.
När brodern Arthur, underlöjtnant vid ett landsortsrege-
mente, litet emellan helsade på hos moster Elvira och i hennes
hus intog sin forna studentkammare, hade också den gamla
särdeles svårt att upprätthålla sin andliga värdighet gent emot
de båda glada syskonen, som tillsammans gjorde allt möjligt,
för att friska upp den älskade fostermoderns förr så muntra
lynne ooh rycka henne ur de nät, hvilka pastor Bluhme och
hans själafränder bundit så fina och dock så starka.
Moster Elvira hade länge tvekat i valet mellan två aspi-
ranter på den adertonåriga skönhetens hand, och redan flera
gånger sökt förmå sin gunstling att bestämma sig för endera
af de blyga friarne, hvilka båda endast talade genom blickar
och dunkla hänsyftningar. Den ena af dessa friare var natur-
ligtvis Abraham Bluhme, den andra en ung kraftfull och
I
i
v________________________ _____________ ______ ____________________y
n 3
8
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
