- Project Runeberg -  Literärt album innehållande vitterhetsstycken och poemer / Årgång 4 /
174

(1877-1882) [MARC] With: Gustaf Meyer
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

f–––––––––––––- \

århundrade, 1709—1809, hade den motståndare, som den
svenske folkanden bekämpat som sin oförsonliga motsats, be-
mäktigat sig hela det starkhetsbälte, hvarmed Sverige under
flera århundradens kamp lyckosamt omgjordat sig: Liffland,
Estland, Ingermanland, Finland. Hvad borgade nu för, att
fienden icke med det första skulle spränga öfver Bottenhafvets
graf för att storma Sveriges eget fjällfäste? Hade icke redan
kossackernes hästar pustat ut vid Grisslehamn, och Vesterbot-
ten och Norbotten sett ryska härar på sina stränder? Och
Sveriges stolta uppgift i ljusets, frihetens, bildningens tjenst?

Var hon då redan förlorad, för alltid förlorad? Det glada,
sköna hjeltelif, svenskarne hade fört så i mytens som verk-
lighetens verld, skulle det sluta med nationel tillintetgörelse?
Dystra frågor, tunga tankar! Likasom en skum natt på ett
oroligt svallande haf, sänkte de sig ned öfver svenskarnes
våldsamt klappande hjertan.

Knappast en månad efter fredsslutet i Fredrikshamn
försiggick i Sverige ett skakande uppträde. Skådeplatsen
var den lilla vesterbottniska staden Umeå, som ligger ut-
med Qvarken, just vid det ställe, der svenska och finska
stränderna skjuta längst ut i Bottenhafvet, likasom för att räcka
hvarandra handen. Norra arméen, som utkämpat de sista
fruktlösa striderna, skulle upplösas, de svenska trupperne hem-
förlofvas, finnarne återsändas till sina hem, nu icke längre för-
enade med Sverige. Detta tunga värf hade tillfallit general
v. Döbeln, den snillrikaste, tappraste och mest älskade af
det finska krigets många utmärkte härförare. En höstlig dag,
d. 8 oktober 1809, uppstälde sig de omkring och i Umeå
förlagda trupperne i öppen fyrkant på stadens torg. Det
var en söndag. Gudstjensten hade nyss slutat, och kyrk-
folket skockade sig tigande i gatmynningarna kring torget
Hvilket eget skådespel här! På ena sidan af den öppna

____________________________________________________________;________________/

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:30 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litalbum/4/0179.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free