Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
CERVANTES’ DON QUIJOTE. 105
ha skrifvit fortsättningen af Don Quijote under
pseudonymen Avellaneda, som på spanska
betyder torr och skrynklig som en gammal
nötkärna. För fullständighetens skull må vi nämna
ännu en pretendent, den allra nyaste,
framstäld af Avellanedas franske öfversättare och
kommentator, Germond De Lavigne, som
påstår, att Avellaneda skulle vara Bartolomeo
Leonardo de Argensola, som väl var prest,
men icke dominikanermunk, men för öfrigt
kanonikus i metropolitankyrkan i Zaragoza och
kungariket Aragoniens officielle
historieskrifvare. Allt detta är, som vi finna, mycket
svaga skäl, och den anonyme författaren, som
efter sitt nederlag hade ändå större skäl att
ej röja sitt verkliga namn, torde sannolikt för
alltid bli okänd.
Ehuru Avellanedas fortsättning ingalunda
är så förkastlig, som Cervantes’ vänner och
anhängare velat göra troligt, kan den dock i
intet afseende uthärda någon jämförelse med
sin föregångares. Först och främst kan det
ju aldrig bestridas, att Cervantes är den, som
gifvit den originella idén och utfört den med
en humor, om hvilken hans efterapare icke
ens har den aflägsnaste aning. Men därtill
kommer ytterligare, att fortsättningen ej blott
på åtskilliga ställen innehåller plumpheter, som
icke adlas, såsom hos Cervantes, af ett god-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
