- Project Runeberg -  Litterär Tidskrift utgifven i Helsingfors / 1863 Profhäfte /
15

(1863-1865)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

15

som försiggå då han handhafver de
materieler, han af dem lånar.

Det är någongång så; praktiken
går, som man säger, före
vetenskapen, och man hör derföre äfven den
sat-s mångengång uttalas, att
praktiken och den praktiske mannen
alldeles ej skulle behöfva theorin och
de lärde. Vid framläggande af ett
sådant påslående glömmer man till
en början, att en mängd af våra
vackraste industrier och konster stå i skuld
hos vetenskapen för sin första
uppkomst. Icke skulle vi till exempel
nil hafva någon elektrisk telegraf, om
ej först Volta och Galvani i verlden,
af rent vetenskapligt intresse, börjat
observera de elektriska fenomenerna
och om man ej sednare vetenskapligt
studerat den galvaniska strömmens
inverkan på magnetnålen oeh på mjukt
jern. Och icke skulle de kemiska
industrierna utvecklat sig så, som de
det gjort, om ej de store
vetenskapsmännen i slutet af lürra och början
af detta sekel uppställt sina kemiska
theorier och förklarat på hvad sätt
de kemiska processerna i allmänhet
försiggå. Andra exempel, isynnerhet
från de mekaniska konsternas
område, att förtiga. Nu händer det väl
att en industri, en praktisk konst,
baserad på dessa vetenskapliga rön
och undersökningar, under sin
utveckling, vinner resultater, som ej
först varit beräknade och upptäcker
methoder, som ej varit förutsagda.
Men man får ej glömma att
vetenskapen då genast skyndar att träda
till och studera dessa resultater och

methoder samt tillse, om de stå i
sammanhang med dess läror, eller om
de kunna bidraga till deras
utbildning, och hon sträfvar då att
sammanfatta och förklara det hela.
Genom att sålunda föra praktiken till
klart medvetande af dess eget
förfarande, sätler vetenskapen densamma
i tillfälle att vidare fortgå med större
säkerhet än förut. Man bör ej heller
förgäta huru olta nya vetenskapliga
upptäckter blifvit tillämpade på redan
bestående industrier oeh derigenom
likasom ingjutit nytt lif i dem.
Öf-verblickar man derföre en litet större
tidrymd af vetenskapernas och de
praktiska konsternas historia, så skall
man finna att praktiken visar sig som
en af vetenskapens experimentatorer,
och derigenom arbetar i dess tjenst,
men erhåller, såsom återtjenst,
möjligheten att säkrare och på ett mera
medvetet sätt utbilda sig sjelf.

Men återvändom till fotografin.
Det nu sagda kan tillämpas på den.
Vetenskapen har, som sagdt, ej
hittills kunnat uppställa någon
omfattande theori för densamma och dess
förfarande, men vi äro öfvertyga de
att den är tacksam för alla arbeten
som göras åt detta håll, ty den vet
att dess egen vidare utvecklingsväg
genom dem, skall blifva allt klarare
och klarare. För fotografins många
vänner torde det ej heller sakna
intresse att lära känna de försök som
från vetenskapens sida företagas för
utredande af fotografins theori. Af
denna anledning har frågan här
blifvit upptagen och vi vilja lemna en

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litidskr/1863/0020.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free