Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
>7
de resandes berättelse om de äkta
afrikanska obehagligheter, hvilka de
utstodo i detta ogäslfria land, oeh
hvilka kändes så mycket tyngre, som
målet för deras resa ej numera
kunde vara långt borta, då de af en
mängd kännetecken kunde sluta att
der i närheten måtte finnas
folkstammar och nejder, hvilka besöktes af
resande från norden. Allt efter litet
kommo nemligen negrer till Unyoro,
hvilkas tungomål tillhörde en helt
annan språkstam än den, om hvilken
de medförde tolkarne hade någon
kännedom. Hittills hade de resande
under bela vägen från Zanzibar till
Unyoro haft att göra med endast ett
språk, ehuru det visserligen i skilda
trakter var något olika.; nu deremot
visade det sig att de voro nära
språkgränsen och att de nordafrikanska
tungomålen voro de herrskande på
helt kort afstånd från dem. De till
Unyoro kommande negrerne tillhörde
uppenbart barbariska stammar,
hvilka i eget land gå alldeles nakna, och
som endast tillföljd af de i Unyoro
herrskande Vahuma-sederna, här
påklädde sig en mycket illasittande och
ofullständig drägt. Rykten kommo
till våra resandes öron om hvite
handelsmän, hvilka skulle slagit sig ned
i grannskapet, och Speke och Grant
blefvo i högsta grad otålige öfver sitt
tvungna uppehåll. De utskickade då
såsom kunskapare höfdingen för den
skara, som hade åtföljt detn från
Zanzibar. Han hette Bombay och finnes
redan omtalad i beskrifningen om
Burtons oeh Spekes första resa. Han
vände tillbaka, iklädd en ny drägt,
och afsköt redan på långt håll sitt
gevär såsom ett tecken till sin stora
glädje. Han berättade huruledes han
träffat tillsammans med en afdelning
turkar, hvilka slagit läger åtta
dagsresor söder om Gondakoro.
Slutligen erhölls nu kunglig tillåtelse för
de resande att aftaga, hvilken tillåtelse
de einottogo med stor begärlighet.
Längs floden kunde de likväl ej
komma fram, emedan en broder till
konungen höll stränderna besatta, och
det nu var krig mellan de begge
bröderne. De resande måste derföre
tåga tvärs igenom landet till
Gondakoro. De nådde iekc floden förr än
de med detsamma under 3° 10’
nordlig bredd höllo sitt intåg i det
turkiska lägret. De blefvo här
mottagne med de lifligaste glädje- och
vän-skapsbetygelser, och Spekes män
förjagade alla bekymmer oeh togo sig
ett rus, som varade en bel vecka
igenom. Turkarne höllo på med
anstalter för att bryta upp och begifva
sig med det elfenben, de tillbytt sig,
till Gondakoro. Speke måste vänta
tills de blifvit färdige att resa, ty det
var honom omöjligt att komma
vidare utan hjelp. Bari-folket, i hvars
land de voro, lefver i en sådan
inbördes tvedrägt, att tiilochmed det.
största antal bärare, någon by kan
uppställa, knappast vore i stånd att
med egen hjelp komma tryggt fram
genom landet, oeh det vore ej heller
rådligt att försöka det, då hemmet
derigenom blefve blottadt på
manskap, hvilket skulle fresta grannarne
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
