Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
17
i en sur lösning - af jernvitriol och
detta kallas att "frambringa" eller
"utveckla" bilden, och lösningen
benämnes utvecklingsbadet eller ock endast
utvecklaren\ Härefter tvättas den
med vatten och kommer så i ett bad,
som till sin hufvudbeståndsdel utgöres
af en lösning af en organisk syra,
benämnd pyrogallussyra, blandad med
något silfverlösning. Den process som
här försiggår kallas "förstärkning".
Efter denna insättes skifvan, sedan den
ånyo blifvit tvättad, i en lösning af
undersvafvelsyrligt natron, hvilket har
den egenskapen att, som man säger,
"fixera" bilden. Denna är nu äfven
verkligen färdig, men ack! den är
ännu negativ. De partier af det
menskliga anletet, som utstråla mest ljus,
de delar af den vackra drägten, som
mest falla i ögonen för sin färgprakts
skull, äro här de mörkaste och
tvärtom ; det är med ett ord, den upp
och nedvända vierlden, och den
måste ändras. För detta ändamål
tillgriper fotografen ett papper som
redan förut är öfverdraget med
ägghvita och arrow-rot samt dränkt i
koksalt (chlornatrium), och detta
kommer nu i sin tur i blöt. Det får
nemligen först simma på en lapislösning,
torkas, sedan det genom denna
behandling blifvit belagdt med ett tunnt
lager af chlorsilfver och lapis, samt
placeras derefter under den negativa
glasbilden och utsättes for dagsljuset.
På detta papper är det nu som den
riktiga (positiva) bilden uppstår; den
fixeras sedan med undersvafvelsyrligt
natron, och är så ßirdig. — Sålunda
tillgår det vanligen i våra dagar. För
någon tid sedan använde inan
allmänt, i stället for glasskifvan med
collodium-öfverdraget, ett papper for
att frambringa den negativa bilden
och detta behandlades då ungefar på
samma sätt som skifvan nu.
Den första fråga som nu
framställer sig, är: på hvad sätt uppkommer
den negativa bilden och hvad är
orsaken härtill? Genom utredande af
denna fråga har man ock löst det
svåraste problemet i fotografins theori.
Se här huru man besvarat den.
Orsaken, säger man, är att söka i
ljusets kemiska inverkan på den
känsliga skifvan. Att ljuset kan utöfva
kemiskt inflytande känna vi alla. Vi
kunna se det, om vi t. éx. låta en
vext uppspira i en mörk källare, och
sedan utföra den i ljuset. I mörkret
blifva vextens delar ej gröna, utan de
hafva alla en mer eller mindre
gråblek färg; men får den blott stå i
ljuset, antaga de ganska snart en
frisk grönska. Der bildas nemligen
då det ämne som kemisterne och
vext-fysiologerne kalla chlorophyll och
hvilket ej utan ljusets medverkan
kunnat uppkomma. Kemin lemnar oss
ännu många flere exempel härpå. Om
man t. ex. blandar de begge gaserna
chlor och väte i mörkret, så inverka
de ej på hvarandra, men låter man
blandningen komma ut i solljuset,
förena de sig under explosion. Bland
ämnen på hvilka ljuset nu utöfvar en
kemisk inverkan äro chlor- och
brom-silfver, och som man äfven velat
påstå, jodsilfver. Denna inverkan visar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
