Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
ärfda från det sjuttonde och
adertonde århundradet och de der
redan, ehuru under annan form,
tillämpats såväl i Westfaliska som
Utrecht-ska fredssluten *). En ytterligare
erinring om fordom följda principers
fortlefvande låg äfven uti det skäl,
hvilket uti de s. k. åtta
Londoner-artiklarne 1814 framhållits såsom
bemyndigande de allierade att fritt
förfoga öfver Belgien — eröfringens rätt.
Dock, mera tidsenliga idéer trädde
äfven i dagen i samma traktater. Så
framhölls såsom ett hufvudmål "de
förenade befolkningarnes sanna
lycka", den der skulle beredas genom
"frisinnade regeringsåtgärder, afseende
Belgiens bästa i samma grad som
Hollands". På detta sätt hoppades
man att göra den yttre föreningen
äfven till en inre och att varaktigt
med hvarandra amalgamera tvenne
folk, dem "naturen sjelf syntes hafva
bestämt att höra tillsammans".
Belgien, nedslaget och med
uttömda krafter, iakttog under dessa
förhandlingar en passiv ställning. En
återgång till ståndpunkten närmast före
1795, då detsamma i största
utsträckning åtnjutit sina friheter, föreföll väl
såsom det önskvärdaste. Men den-
*) S& ingick uti den förra traktatens
syften att de Belgiska landskaperna, ehuru
förblifvande under Spaniens höghet, skulle
tjena Holland till en barrière emot- Frankrike.
Samma karakter af en holländsk barrière
erhöll Belgien på ett ännu tydligare sätt
efter spanska successionekriget genom det
med afseende härå benämnda fördraget
(barrière- traktaten).
na förhoppning måste lemnas åsido.
Hvad framtidens gestaltning under
annan skepnad vidkom, synes man
med resignation fogat sig under
stormakternas beslut och föreningen med
det fria Holland, hvars vidsträckta
sjöfart och rika kolonier enligt all
sannolikhet måste inverka höjande
äfven på Belgiens välstånd,
betraktades öfverhufvud af dess statsmän
icke med ogynsamma blickar. I
alla händelser var denna anordning
vida att föredraga framför den
närmast förflutna tidea, då
inkorporatio-nen med Frankrike egt rum. — Men
såväl kabinettemas som tidens
inhem-ske politikers kalkyler erhöllo
efterhand vederläggning, och denna
frarn-arbeta3e sig så småningom ur
landets egna historiska förhållanden i
förening med dess afskilda intressen.
Ty hvilka förluster än Belgien gjort
och huru underkändt det var, besatt
det likväl ett arf af egendomliga
traditioner och sociala principer,
hvilkas inre styrka var alltför stor, att
de icke i tidens ]ängd skulle söka
sig luft.
Katholicismen hade städse utgjort
ett väsendtligt lifselenient uti Belgien.
Den hade nära förknippat sig med
folkets innersta och i det förflutna
vid flera än ett tillfälle inverkat på
dess politiska handlingssätt. Så
hade densamma under Philip II bestämt
landets hela framtid. Men äfven uti
de vigtiga tilldragelserna i slutet af
det föregående århundradet hade
religionen spelat en hufvudrol; under
den mot kejsar Joseph II riktade re-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
