Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
41
delauden af detta slag. Dessa
"eomp-tes rendus" utkomma, som deras
fullständiga titel äfven angifver, en gång
i veekan och hvarje sådan
veckoredogörelse utgör redan ett litet nätt
häfte in qvarto. Men lemna vi
äfven nyssnämnda vidtberömda
vetenskapliga institution och gå till
mindre och längre från det vetenskapliga
centrum belägna likartade
inrättningar, så finna vi att t. ex. den
svenska vetenskapsakademin äfven
utgifver en "Öfversigt". Af denna
utkommer dock hvarje månad, utom juli
och augusti, ett häfte, och dessa
bilda tillsamman vid årets slut en
ganska respektabel volym, vidlyftigare
än den vi hafva framför oss, samlad
under sex års tid. Detta kunde nu,
som sagdt, för mången vid första
påseende förefalla något besynnerligt.
Vid närmare betraktande af
förhållandena hos oss, samt särskildt af
vetenskaps-societetens ställning och
verksamhet i öfrigt, skall saken dock
framställa sig enkel nog. Uti ett
litet, långt bort beläget och fattigt
land, som vårt, är det naturligt att
endast en mindre arbetskraft kan
egnas åt del rent vetenskapliga
sträfvandet, och detta kan ej af stora
yttre hjelpmedel understödas. Men
vi kunna ej på ett bättre sätt
karakterisera detta förhållande än genom
att anföra ett ställe uti det tal, som
af societetens ordförande hölls vid
dess högtidsdag, sednaste vår, och
hvilket finnes infördt i nu
ifrågavarande arbete. Han säger nemligen:
"Den finska vetenskapssocieteten är
dock ingen akademi; hvarken dess
yttre ställning eller dess verksamhet
berättiga till detta namn. Societetens
materiella tillgångar äro jemförelsevis
ringa. Dess medlemmar kunna åt
societetens angelägenheter egna
endast den tid, som egentliga mer eller
mindre trägna embetsgöromål lemna
öl rigi. Ser man djupare, skall man
finna äfven andra, ännu väsendlligare
hinder och svårigheter. 1 ett litet
land måste antalet af personer, som
egna sitt lif åt vetenskapen, jemväl
vara ringa; de stå derföre en hvar i
sin sak mer eller mindre isolerade
och saknande den väckelse, som
mångas medverkan och intresse gifver
hvarje företag. Afståndet från
civilisationens medelpunkt, ännu mera
kännbar genom de hinder naturen
under större delen af året lägger för
kommunikationen med utlandet,
tillåter att endast på långt håll följa
framstegen i andra länder. Då man
genom tidskrifter eller lärda
afhandlingar erhåller kännedom om en ny
fråga, är denna ofta nog redan
utage-rad; tillfälle saknas sålunda att från
början och steg för steg följa de
vetenskapliga idéernas utveckling.
Tagas alla dessa omständigheter i
välvilligt öfvervägande, lär man, hvad
finska vetenskapssocieteten beträffar,
nödgas ansenligt nedsätta de anspråk
i andra länder kunna ställas på
likartade institutioner, och man torde
vid opartiskt betraktande af den
verksamhet societeten hittills utvecklat
och hvarom dess Akter bära
vittnesbörd, ej kunna neka henne det er-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
