Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
58
positionskandidaters val, återvaldes
desse öfverallt med långt större
röst-pluralitet, än tillförene. På
oppositionens bänkar sitta flere både det
fordna och det närvarande
Frankrikes namnkunnigaste personligheter, en
Thiers, Berryer, Marie, Simon, Jules
Favre, O|livier, Picard, Pelletan o. s. v.
Deras röster ha visat sig ännu ega
qvar sin förra förmåga att fängsla
den stora allmänheten, om de också
ej alltid ha något inflytande på de
genom regeringens protektion valde
represen tan terne.
Sådan är den opposition,
regeringen har att bekämpa inom
lagstiftande korpsen; och äfven andra
omständigheter häntyda på den nya riktning
emot frihetens mål, som sedan någon
tid bemäktigat sig sinnena. Den
närvarande generationen har redan
hunnit glömma revolutionens oro och alla
dess olyckor; frihetens heliga sak
finner numera försvarare äfven i
kretsar, som förut fruktade densamma.
Endast så kan man förklara
adressdebatterna inom senaten, der vicomte
De la Gueronnière och andra
absolu-tismens fordne förkämpar helt
plötsligt uppträdt för att yrka på en
utsträckning af de medborgerliga
rättigheterna. Dessa åsigter funno
naturligtvis ingen större genklang bland
en så konservativ församling, hvilken
som vanligt, uttalade sitt oinskränkta
förtroende för kejsaren och hans
politik. Sjelfva debatten förrådde
derjemte flertalets sympatier för Polen,
för bibehållandet af påfvens
verldsliga makt, äfvensom en svagt uttalad
önskan att snart se ett slut på
expeditionen mot Mexiko.
Detta så impopulära företag ger den
kejserliga regeringen nästan lika
mycket bekymmer, som de tydligt
uttalade liberala tendenserna. Det har
tvungit henne att framkomma med
ett förslag om ett lån på 300
miljoner francs, för att konsolidera
tredjedelen af den enorma sväfvande
skulden. Diskussionen om detta lån är nu
knappt öppnad i lagstiftande korpsen,
men förslaget har der redan rönt
allvarligt motstånd, isynnerhet af Thiers,
som afgjordt yrkade på
nödvändigheten af fredens bibehållande äfven i
Europa. Den kejserliga regeringen
har väl sjelf bekant sig till samma
åsigt, men möjligt är dock, att hon
för att ej alldeles öfverflyglas af den
inhemska oppositionen, ser ingen
annan utväg än att åter söka förvärfva
ny krigsära.
Rika anledningar till en allmän
europeisk sammanstötning innebär en
tredje fråga, som just vid slutet af
sednaste år trädt allra mest i
förgrunden. Vi mena den dansk-tysha
konflikten. Den danska helstaten
består, såsom bekant, både af danska
och tyska länder. Till densamma hör
äfven hertigdömet Slesvig, der begge
nationaliteterna finnas representerade.
Slesvigs södra befolkning är tysk,
den norra dansk; på vestkusten bor
en liten folkstam, Friserne, som står
midt imellan dem begge. Slesvig har
derjemte i forntiden under längre
perioder och i skilda repriser varit af’
danske konungarne öfverlåtet som län
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
