Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
82
man förklara ett nog
anmärkningsvärdt faktum, det nemligen, alt
novemberfenomenet 1837 i England
visade sig med särdeles glans såsom
ett verkligt meteorregn, under det
man i Preussen, fastän himmeln var
alldeles klar, ej kunde observera
annat än några sporadiska stjernfall,
sådana man ser dem alla nätter. Man
kan nu förstå att en svärm af
drabanter sålunda kan lokalisera sig,
men man kan ej begripa huru detta
vore möjligt med en asteroidring som
kretsar kring solen."
"Om denna idé, som på ett
lyckligt sätt tyckes förena till en
kemi-sternes och astronomernes hittills
stridiga hypotheser, blir antagen, så
måste man hänföra en del af de
ifrågavarande meteorernas rörelser till
jorden och ej mera till solen; man
måste skilja emellan strömmen
affallande stjernor i Augusti, hvilken har
att göra med hela jorden, och de
mindre regelbundna strömmarne af
dessa meteorer, hvilka röra blott
delar af densamma. Dessa senare
måste med tiden röna ett perturberande
inflytande såväl från jorden som från
månen, hvilket deremot de solära
meteorerna undslippa. Men för att
begynna ett ordentligt studium åt
detta håll är det nödvändigt, att ej
blott räkna de fallande stjernornas
mängd utan äfven bestämma deras
direktion, den väglängd de
genomlöpa samt deras hastighet, och vi
hafva sålunda kommit till andra
afdelningen af detta meddelande, den
som rörer methoderna att mäta de
antydda storheterna.r
Härefter öfvergår författaren till en
kritik af de förut gjorda
bestämningarne af stjernfallens hastighet och
deras väglängder samt af de
metho-der man härvid användt, och han
söker bevisa att allt som hittills
utförts åt detta håll, är så godt som
utan värde. Det skulle dock leda
för långt att här ingå på detta
ämne, då det vore nödvändigt att
lemna en redogörelse för de gamla
mät-ningsmethoderna, hvilka isynnerhet
blifvit utbildade af Brandes och
använda i Tyskland af dervarande
a-stronomer och meteoraloger. Vi
lemna derföre denna del af Fayes
an-dragande och nämna endast att den
franske astronomen sjelf proponerar
ett mätningssystem, der man ej
mera skulle rikta instrumenterna på de
fallande stjernorna sjelfva, utan på
de spår en stor del af dem
efterlem-nar under sin bana. Dessa spår
bestå, som Faye redan tidigare visat,
af ett slags rök, hvilken oftast
blifver qvar så länge på samma ställe,
att tvenne observatörer på skilda
lokaler ganska väl hinna rikta sina
instrumenter emot den.
Den uppsats från hvilken vi
hemtat föregående utdrag, slutar med
följande ord. "Om ett ämne finnes som
är värdt vetenskapsmannens ifriga
forskningar, så är det säkerligen de
fallande stjernornas mysterium,
hvilket gör våra samtida astronomer
stort bekymmer, likasom det redan
för tusen år sedan plågade de kine-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
