- Project Runeberg -  Litterär Tidskrift utgifven i Helsingfors / 1864 N:o 1 - 12 /
127

(1863-1865)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

135

gör för närvarande det mest utmärkande
draget i lida Englands politik. Man
håller ängsligt på denna sak och tyckes
beredd att för densamma uppoffra en god
del af sitt samvete och sin ära. Hr Bright,
denna typ af den äkta engelska
krämar-liberaliteten, uppträder i ett nyligen hållet
tal energiskt emot hvarje inblandning i
kontinentens angelägenheter. Det brittiska
kabinettet tyckes dock i den danska frågan
ej vara så afgjordt böjdt för fred till
hvilket pris som helst. Dess organer föra ett
högst • hotande språk emot de tyska
stormakterna, förklara det närvarande
angreppet emot Danmark orättmätigt och lofva
understödja det med en flotta, kanske
äfven med en truppkorps till lands. Man
känner ännu icke, huruvida allt kommer
att inskränka sig till en betydelselös
flottdemonstration eller kan hafva några
allvarligare följder. Ett engelskt blad
tröstar dock sina läsare med den försäkran,
att kriget i Danmark, äfven om England
deltoge deri, endast skulle blifva ett lokalt
krig.

Den franska politiken är deremot allt
fortfarande inhöljd i ett behagligt
halfdun-kel. Det franska kabinettet gör allt sitt
till, för att underblåsa oenigheten i
Tyskland, och kejsaren sjelf har i ett svar på
en krypande skrifvelse från
Augustenbur-garen förklarat, att han kände lifliga
sympatier för Holsteins, likasom för alla
andra nationaliteters sak. Hela brefvet är
dock så affattadt, att det lemnar ingen
e-gentlig upplysning om hans plan, och det
slutar, märkvärdigt nog, med ett råd att
ej alltför mycket ansätta Danmark, ty då
skulle den allmänna opinionen i Frankrike
otvifvelaktigt antaga sig den förtrycktes
sak. Man vill förklara denna Frankrikes
afvaktande politik såsom en följd af det
misslyckade kongressförslaget. De svar på
inbjudningen till en inskränkt kongress,
som hittills inkommit, äro nemligen alla,
utom Italiens, undvikande. Hela förslaget
betraktas nu såsom ohjelpligt fallet; och
derföre, menar man, underblåser Frankri-

ke alla brännande frågor, för att ändå
bevisa Europa behöfligheten af en kongress.
Frankrikes ringa sympatier för Danmark
anses vidare härflyta ur en illa dold lust
att bereda England svårigheter. På det
engelska förslaget om en konferens
rörande den danska frågan, svarade Frankrike
med den förklaring, att det väl ej i
principen motsatte sig densamma, men dock
först ville inhemta, huruvida Tyskland
är-nade deltaga deri. Detta svar anses för
ingenting annat, än en maskerad vägran,
ty de mindre tyska staterna, som alltid
reserverat sig emot Londonerprotokollen,
vilja naturligtvis ej deltaga i en konferens,
som just skulle utgå från samma protokoll.
Att Frankrike genom sin uppmuntran af
de mindre tyska furstarne velat framkalla
ett nytt RhenförbuHd, är kanske möjligt,
men förefaller dock temmeligen gagnlöst,
ty om också Tyskarne kunna vara
förbittrade emot Preussen och Österrike, är det
dock först i yttersta nödfall de skola
kasta sig i Fransmännens armar. Några
vilja slutligen — och det låter mera
sannolikt — förklara Frankrikes politik genom
kejsarens omsorgsfulla bemödande att
undvika hvarje allians mellan de kontinentala
stormakterna.

Franske kejsarens utrikespolitik
sammanhänger nära med de inre
förhållandena i Frankrike. - Här har den kejserliga
regeringen för förste gången mött en
allvarligare opposition, desto fruktansvärdare
som den uppbäres af åtminstone den
upp-lystare delens af nationen högljudda
bifall. Utsträckning af de medborgerliga
rättigheterna och mera frihet i alla inre
förhållanden har varit oppositionens enhälliga
lösen vid diskussionen i lagstiftande
korpsen angående svarsadressen, och nationens
behof och önskningar åt detta håll ha
funnit vältalige försvarare, hvilka någongång
äfven lyckats draga med sig en betydlig
del af den genom regeringens protektion
utvalda majoriteten. De förnämste af
denna sidas talare ha varit: Thiers, som utom
sin föregående statsmarmaerfarenhet äfven

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litidskr/1864/0135.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free