Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
146
Parti-differenserna, hunna till denna
punkt, föreföllo verkligen betänkliga;
utlandet förespådde vådliga följder
och skildt medelade Frankrikes
monark, inom eget rike kännande
atmosferen fylla sig med åskor,
Belgiens regent sina farhågor och
varningar. I hans ögon var det stora
möte emellan liberalismens medlemmar,
som omsider i juni 1846, på
centralföreningens kallelse, i hufvudstaden
sammanträdde och antog namnet "den
liberala kongressenicke annat än "une
convention nationale révolutionnairement
constituée."1
Men den lagliga ordningen led icke
intrång, liksom icke heller de redan
begagnade utvägarne stått i strid med
densamma. Konfederationen, utan att
öfverträda de konstitutionella
rättigheterna, affattade ett kollektivt
program för sina sträfvanden och beslöt,
såsom närmaste medlet till
återinträdandet uti styrelsen, systematisk
uppmärksamhet på valen i landet.
Ändtligen sänkte sig vågskålen vid
dessa, oaktadt fortsatta bemödanden
från motståndarnes läger, till fördel
för liberalismen och efter den, sedan
Nothombs afgång (1845) under Van
de Weyer och grefve De Theux
förlängda katholska administrationen,
trädde omsider en liberal sådan, stödd
på betydande anhang inom
kamrarne, under Rogier och Frère till
maklen (1847).
• Se Ludvig Philips konfidentiella bref
till Leopold, in extenso hos Thonissen, III,
196-198.
Deu underlägsenhet de Liberale
uthärdat, den erinran de egde af de
klerikales absorberande politik, i
förening med de mera exklusiva
principer, hvilka de sjelfva redan i
början af decenniet i praxis försökt och
hvilka under den senare kampens
ifver blifvit stegrade — allt detta
syntes egnadt att, sedan de ernått
öfvervigt, framkalla en kris i
samhällsordningen. Och detta med så mycket
större sannolikhet, som när och
fjerran i andra stater våldsamma
skakningar under året 1848 gåfvo sig luft.
Dock icke ens nu egde någon
rubbning i statsmaschinens verksamhet
rum och med iakttagande af normala
former genomförde segrarne de
önskningsmål, hvarom de redan förenat
sig och emot hvilka, sedan de iklädts
skepnaden af beslut af de lagliga
folkombuden, äfven från
motståndarnes sida ingen förmäten opposition
böjde sig.
Bland dessa, beräknade på
frihetens befästande till det helas fördel,
tnen derjemte sträfvande att
förekomma det hon för framtiden ensidigt af
ett maktlystet parti skulle tagas i
besittning, intogo isynnerhet
stadgandena rörande den elektorala census
ett vigtigt rum — en åtgärd,
hvarigenom framgent liberalismens
tillbakaträngande för längre tid
försvårades och konstitutionen ei höll en
högre verklighet. En af de få
inskränkningar, hvaraf deu politiska
friheten lidit och hvilken i sjelfva
verket länd t till motpartens fördel —
de högre fordringar, som i förenämn-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
