Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
148
nare egt, rum.1 Partilifvet liar
fortgått, i stigande och sjunkande vågor,
ebb och flod ha aflöst hvarandra;
men böljorna ha derjemte å säker
grund nedlagt mången skänk och de
dammar, inom hvilka de rört sig, ha
icke — om än strömmen högt rest
sig — blifvit nedbrutne.
Denna egendomliga karakter hos
nationen, denna liffullhet och
sjelf-beherrskning tillika, hvilka
tillstäd-jat mäktiga inre drifkrafter, men
tilllika förmått att förnuftigt tygla dem,
ha förlänat landet en skild
betydelse vid sidan af andra stater. Och
då derjemte tages i betraktande den
oförtrutna verksamhet, som.
oafbrutet å nyttiga, praktiska värfs.
förnämligast industrins, fält fortgått, och
de väsendtliga frukter, hvilka
härifrån kommit Europa i allmänhet
tillgodo, må med skäl medgifvas att
Belgien, trots sin underlägsenhet i
yttre makt, likväl eger rätt till ett
aktadt rum bland öfriga samfund å
kontinenten.
’ Efter 1852, före hvilket är dock redan
den kompakta venstern glesnat, öfvergick
väldet till en mindre prononcerad,
medlande fraktion af den sistnämnda. 11. de
Brouc-kere var inom kabinettet representanten för
denna politik (1852—1855). Men de
klerika-le, hvilkas inflytande emellertid tillvuxit
och hos hvilka gamla tendenser med ny
kraft trädde i dagen, blefvo härefter
under tvenne år med öfvervigt herrskande
(ministèren Decker). En kraftig och —
det må tilläggas — icke lika sansadt, som
ett decennium tidigare, utförd opposition,
tvang dem dock att afträda till förmån för
en liberal majoritet med Rogier och Frère
i spetsen (nov. 1857).
Vi’skola framdeles afsluta våra
iakttagelser med en blick egnad åt
de skilda folkelementernas, såsom
sådana, ståndpunkt och sträfvanden
sedan 1830.
G. F.
Eli blad ur Europas äldsta
kulturhistoria.
Ibland de många intressanta
upplysningar öfver menniskoslägtets
äldsta öden och kulturförhållanden som
arkeologin, denna den yngsta bland
vetenskaper, redan lemnat, intaga
upptäckterna från Schweiz’ sjöar och
torfmossar ett framstående rum.
Såväl den mängd af forntida verktyg
och husgeråd från alla de tre
arkeologiska åldrarne, som ock de
högeligen upplysande lemningar af
byggnader, båtar, flätverk, nät, väfnader
och lifsmedel, hvilka under tusenden
af år legat gömda under vattnet och
gyttjan för att i våra dagar blifva
ovärderliga stödjepunkter för den
vetenskapliga forskningen, berättiga i
fullt mått den outtröttliga ifver,
hvarmed flere af Schweiz’ utmärktaste
vetenskapsmän egnat sig åt deras
studium, samt det intresse den bildade
allmänheten öfverallt skänkt
resultaterna deraf. Ehuru osäkra och
otillfredsställande dessa ännu i många
delar kunna sjrnas, lemna de dock
alltid många upplysande bidrag till
Europas äldsta historia, för att ej en
framställning af desamma skulle
vara på sin plats. Fortsatta undersök-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
