Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
186
jande meddela en kort öfversigt af de
vigtigaste.
När Preussarne och Österrikarne denl
Febr. inryckte i Holstein, tyckes deras plan
ingalunda varit att öppna ett blott
sken-fälttåg, för att sålunda gå den tyska
agitationen i förväg och aflägsna hvajje
anledning till en konflikt med den danska
helstaten och dess mäktige beskyddare.
Generalemes proklamationer och
tidningarnes språk gifva tvärtom vid handen, att
afsigten var ingen annan än att med ett
enda slag söka krossa den danska armén
och sålunda, oaktadt man offentligt
proklamerade Danmarks fortfarande
integritet, likväl beröfva detsamma hvarje medel
till ett allvarligare motstånd emot de
planer, man önskade genomdrifna. Derföre
var den inryckande armén genast från
början långt starkare, än som behöfdes för
det närmast afsedda ändamålet, Slesvigs
besättande. Kanhända bidrog dock dertill
den allmänt gängse föreställningen, att
Danskarnes belastade försvarslinie i södra
Slesvig, Danneviike, vore nog stark att
afhålla en ISngt öfverlägsnare fiende.
Detta, så visar det sig nu, hade visserligen
varit fallet sommartid och med en ungefär
dubbelt så stor styrka som den, Danmark
der för ögonblicket hade uppställd. Men
vintertiden var det omöjligt att med 35,000
man försvara en "13 mils lång linie, hvars
vatten delris var tillfruset och som
derjemte erbjöd den dubbelt starkare fienden
tillfälle att med koncentrerad styrka
anfalla några enskilda punkter, för att, ifall
han der misslyckades, omedelbart åter
vända sig till andra mera gynnsamma.
Danska armén, redan förut uttröttad genom
strängt skansarbete och, såsom det från
några håll påstås, äfven genom
intendenturens oförsvarliga försumlighet, skulle
troligen aldrig på längden kunnat hålla sig i
denna position. Nu skedde likväl
återtåget långt förr an någon ens kunnat
förmoda; deraf det myckna talet om
förräderi och om den skymf, som detsamma
skulle qvarlemnat på Danmarks krigsära.
Men vi öfvergå till sjelfva
händelserna. Sedan den allierade armén engång
beträdt Slesvigs jord, framryckte den med
största skyndsamhet. Redan den 1 Febr.
intågar den i Eckernförde och artilleriet
vexlar några kanonskott med utanför
liggande danska krigsfartyg. Danska
landt-arinén drager sig öfverallt utan strid
tillbaka bakom Dannevirkelinien. Den 2 nå
Preussarne densamma och söka forcera
bron vid Missunde öfver den långa
hafsviken Slien. Här föreföll den första
allvarliga sammanträffningen. 9,000
Preussare med, såsom det uppgifves, 74 kanoner
storma upprepade gånger skansen och
bro-hufvudet, men kastas tillbaka med blodiga
hufvuden af de högst 3,000 man starka
Danskarne. Förlusten å hvardera sidan är
ungefär 200 à 300 man, och dagens ära
tillhör ovilkorligen Danskarne.
En annan lika allvarlig träffning
utspin-ner sig följande dagen vid Bustrup, något
söder om staden Slesvig. Två danska
förpostbatalj oner angripas och draga sig,
manligt stridande, tillbaka inom linien. Sedan
stormas en dansk skans, försvarad af
positionsartilleri, men de allierades stora
förluster tillåta dem ej att taga den. Äfven
här är sålunda segern afgjordt på
Danskarnes sida, och fiendens förluster tyckas
vara ännu större än vid Missunde.
Underrättelsen om dessa framgångar lifvar den
danska arméns mod och framkallar de
gladaste förhoppningar i den danska
hufvudstaden.
Desto smärtsammare öfverraskas man
af den kort derpå inlöpande
underrättelsen, att hela Dannevirkelinien blifvit
öfvergifven. Den framkallar tumultuariska
upplopp i Köpenhamn, der pöbelraseriet i
den första hettan tillskrifver allt ett
skändligt förräderi, och tillochmed öfverfaller
drottningen och hennes dotter med
otidig-heter och smutskastning. Också utgör
denna reträtt en oförklarlig gåta, hvars
lösning måste lemnas åt framtiden. Den
be-slutes i en krigskonselj med tio röster mot
en. Man anser sig ej ha tid att derom
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
