- Project Runeberg -  Litterär Tidskrift utgifven i Helsingfors / 1864 N:o 1 - 12 /
190

(1863-1865)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

190

hittills endast haft att göra med deri lilla
och tappra armén, som dock tillfogat dem
ej obetydliga förluster, men från andra
håll vid horizonten skocka sig nu äfven
hotande moln, som tvinga dem att vara
betänkte på sin egen säkerhet. Deras
program — hertigdömenas person al union med
det öfriga Danmark — tyckes väl vara
antaget af England, som deri ser en sista
nödfallsutväg att vinna sitt ängsligt
efterlängtade mål, fredens bibehållande. Mcii
ingenting häntyder ännu på, att detta
program det oaktadt kan genomföras, och
England vill väl ingalunda göra sig till
detsammas afgjorde förfäktare. Det bör med
afseende å detta program märkas, att
Preussen gerna skulle vilja öfverskrida det eller
åtminstone genomföra det i sin ytterligaste
form, men att det derifrån hindras af
0-sterrike, som äfven satt sig emot fälttåget
i Jutland. Den Bismarckska ministèren
skulle troligen gerna inveckla sig i alla
verldens krig, blott den derigenom sluppe
den förargliga efterräkningen med den
envisa deputeradekammaren. Beräkningen,
att kriget skulle tillvinna regeringen
sympatier inom den preussiska militärstaten,
synes delvis blifvit verklighet. Österrike
deremot har långt mer att förlora på ett
allmänt krig och söker derföre på allt sätt
hejda Preussens eröfringslust. Det har
redan sett sig tvunget att förklara Galizien
i belägringstillstånd, för att så afväpna en
möjlig motståndare i sin egen rygg. Det
sammandrager en betydlig armé i Venetien
och följer med ängslig uppmärksamhet den
nyvaknade agitationen i Ungern.

Förhållandet till de tyska staterna af
andra ordningen står ännu på samma
o-säkra fot. Den gamla bitterheten sitter å
ömse sidor qvar, oaktadt nödvändigheten
tvungit att tygla utbrotten deraf. Den
tyska förbundsdagens till ordspråk blifna
långsamhet har tillsvidare förhindrat en
allvarligare söndring. Det ser derjemte ut,
som skulle flere af de mindre furstarne
blifvit mera försigtige. Konferenserna i
Würzburg emellan deras ministrar ledde

icke till något särdeles resultat. Man
öf-verenskom alt ej uppgifva Holsteins
ockupation eller Augustenburgaren, äfvensom
att småningom mobilisera sina
kontingenter. Vid afgörandet af arfföljdsfrågan
tyckes man likaså velat följa en medelväg.
Man förkastade de två första
punkterna, som tillförsäkrade Axigustenburgaren
Holstein, men antog den tredje punkten,
som gaf hans gesandt säte och stämma vid
förbundsdagen. Man har tillsvidare
uppskjutit afgörandet af ett förslag, som de
begge stormakterna framställt, att de
sjelfva hädanefter ensamme skulle åtaga sig
äfven exekutionen i Holstein. Sjelfva
försökte de redan dessförinnan inkasta
preussisk militär i Holsteins förnämsta städer,
men uppgåfvo planen för ögonblicket,
emedan exekutionstrupperna syntes vilja sätta
sig till motvärn. Emellertid sägas dock
numera preussiska trupper delvis besatt
dessa städer. En del af de mindre
staterna synas genom Preussens intriger och
hotelser blifvit dragne ifrån förbindelsen med
de öfriga. Så är t. ex. fallet med
Wurtemberg, Hannover, Mecklenburg och
några andra mindre stater. Baden och
Bayern stå deremot i spetsen för de öfriga
förbundna. Preussen och Österrike ha, i
händelse förbundsdagen ej vill öfverlemna
åt dem att besätta Holstein, hotat att
alldeles skilja sig från tyska förbundet. Det
skall blifva intressant att se, huruvida den
ena parten låter skrämma sig af denna
hotelse, eller den andra allvarligare tänker på
att sätta den i verket.

Från Nordamerika inlöpa vigtiga
underrättelser. Lincolns hofsamma, men
bestämda poliiik börjar visa högst
gynsamma resultater. Presidenten har tillföljd
deraf återvunnit sin popularitet och anses
säker om att blifva återvald. Kongressen
har ändtligen beslutit att fullkomligt
upphäfva slafveriet inom hela sitt område.
Slafegarne erhålla ersättning i penningar.
Den 22 Febr. skulle proklamationen
der-om utgå. Sålunda har det långa
inbördeskriget åtminstone haft en stor följd för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 15:32:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/litidskr/1864/0202.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free