Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
’262
dens egna största förtjenster i
litterärt afseende är ingalunda meningen
att förneka; vi vilja blott erinra att
vi fatta ett litterärt lif endast såsom
förmåga af sjelfständigt skapande och
fri utveckling, icke såsom ett
mödosamt upprätthållande af det
förhandenvarande gamla.
För att framkalla en fullständig
bild af det litterära lifvets utveckling
under hela den antika forntiden, vore
nödvändigt att först dröja på Hellas1
jord, der den antika bildningen
utvecklade sina herrligaste frukter. Vi
skulle der framförallt finna de
kännemärken klarast och tydligast
utpräglade, hvilka skilja densamma från
nutidens bildning. Emedan
Greker-nes lif hufvudsakligast var offentligt
och egnadt åt det allmännas tjenst,
antog äfven bildningen och det
litterära lifvet denna karakter,
hvarigenom de icke blefvo en skolans sak,
utan utvecklade sig i och jemte det
praktiska lifvet. I stället för skolor
och lärde, systemer och
vetenskapliga samfund finna vi derföre en
Sokrates och Platon omgifven af sina
lärjungar, en Herodotos uppläsande sina
historiska arbeten vid de allmänna
folkfesterna. Vid dessa tillfällen
diktade äfven Pindaros sina sånger, de
stora Tragöderne uppträdde sjelfve i
sina stycken och talarnes konst
beherskade folkförsamlingarne. Allt
stod sålunda i det mest omedelbara
sammanhang med det omgifvande
lifvet, och ju rikare och rnångfaldigare
detta åt alla håll hos Grekerne
utvecklade sig, desto herrligare voro
äfven de frukter, som ur det
litterära sträfvandet uppspirade, desto
mera omfattande och genomgripande den
allmänna bildningen. Men sedan det
grekiska lifvets förnämsta bärare, dess
egentliga lifsluft, friheten, med
Philips af Macedonien supremati i
väsendtlig mån gått förlorad och å
andra sidan, genom hans store sons
eröfringståg, kunskapsmaterialet
förökats, synkretsen vidgats och äfven
fremmande inflytelser börjat göra sig
gällande, drog sig småningom
vetandet, numera för stort att kunna
upplösa sig i det allmänna lifvet, i form
af egentlig vetenskap bort ur
detsamma. Bibliotheker började anläggas |1
och böcker blefvo en eftersökt
handelsvara. Det nya utvecklingsstadium
hvari Grekernes litterära lif då
inträdde, företrädesvis kändt under namn
af den Alexandrinska bildningen, efter
den förnämsta härden för detsamma,
erbjuder många intressanta sidor,
i-synnerhet genom en viss likhet med
vår egen tid, i det att dess
verksamhet hufvudsakligen var en
ordnande och systematiserande, och
framförallt utmärktes af de reala
vetenskapernas förherrskande välde.
Konst-älskande furstar togo vetenskaperna
i sitt hägn och deras beskydd
ersatte numera hvad det offentliga lifvet
i de grekiska republikerna verkat.
Ptolemeernes betydelse i Egypten,
under hvilka (omkring 300 f. Ch.)
den under namn af Museum kända
vetenskapsakademin i Alexandria,
förbunden med det stora bibliotheket
derstädes uppstod, samt de Pergame-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
